Den första tiden var mardrömslik, nu har hon fått fast mark under fötterna.
– Jag ångrar absolut inte att jag började här. Det är väldigt, väldigt roligt, säger Emelie Eriksson som studerar på Humboldt-universitetet i Berlin.
Det ena har det gett det andra. Emelie Eriksson hade gått ut gymnasiet hemma i värmländska Torsby och hamnade som au pair i tyska Hannover. Det var för tre år sedan.
– Jag ville framför allt komma bort och samtidigt lära mig ett språk till. Jag hade läst tyska två år i skolan, men kunde inte säga ett ord, berättar hon över en kopp te på Berlin-fiket Zimt & Zucker.
Nu studerar hon germanistik och skandinavistik på Humboldt – det anrika universitet som ligger mitt på Unter den Linden i Berlin. Målet är en bachelorexamen 2014.
– Vad jag ska bli? Jag hoppas att jag kommit på det då. Inte lärare, men jag kan tänka mig att jobba som översättare eller tolk, säger hon.
Som student på Humboldt är man en bland många, ingen tar dig i handen och leder dig dit du ska. De första veckorna var tuffa, Emelie måste själv ta reda på vilka föreläsningar och seminarier hon skulle gå på för att uppfylla kursmålet. Allt fanns på nätet.
– Jag fick till sist hjälp av den kille jag delar lägenhet med, Han är tysk och har pluggat i tre år, berättar hon om den första kvalfyllda tiden.
Nu har hon föreläsningar och seminarier 18 timmar i veckan. Det gäller att hänga med i fackterminologin, studierna slukar nästan all tid. Över huvud taget är det eget ansvar som gäller.
– För mig är det normalt. Jag har ingenting annat att jämföra med. Men det är väldigt roligt, säger hon.