Svenska vd:ar skjuts ut i allt snabbare takt. I dag är det inte längre självklart att en vd får stanna på sin post ens ett år. Detta till skillnad från krisåren 2008 och 2009 då de flesta vd:ar satt tryggt. I det allmänna finansiella tumultet som då rådde drog sig styrelserna för att göra plötsliga förändringar i ledargarnityret. Men mellan juni 2010 och maj 2011 ökade andelen vd-skiften på svenska börsen från 12 till 17,3 procent, enligt statistik från SIS Ägarservice.
– De flesta företag ville sitta lugnt i båten när man gick in i lågkonjunkturen. Något år senare hade många tagit sig igenom krisen och började titta efter alternativ till sittande vd, säger Per-Ola Karlsson, Europachef på managementkonsultföretaget Booz & Company som genomfört studier på vd-skiften sedan 1995.
Globalt sitter en börs-vd i genomsnitt sex år på sin post. På företag där vd har det direkta operativa ansvaret, som exempelvis klassiska fordonsföretag, sitter högsta chefen i ännu kortare perioder, i genomsnitt fyra år. Då är det lite tryggare att vara vd i ett holdingbolag.
De senaste decennierna har en vd-tjänst blivit ett alltmer kortlivat uppdrag och så kommer det att förbli, menar Maria Eriksson, vd och partner på Poolia Executive Search, som rekryterar vd:ar till svenska och internationella bolag.
– Bevakningen av vd:ar är mycket mer intensiv i dag, både från ägarhåll och av medierna. En annan utveckling som gör att antalet vd-byten ökar är att det i högre grad byts ägare på bolagen. Nya ägare har innebär ofta krav på ny vd.
Ägarna har inte heller samma uthållighet. I Sverige har vi av tradition haft långsiktigt industriellt ägande där bolag ibland har ägts av samma konstellation i upp till 50 år. I dag är det vanligt att ett riskkapitalbolag går in som ägare med den tydliga avsikten att förädla, utveckla och sälja. Tidsperspektivet för den processen kan vara så kort som tre till fem år.
En annan situation som kan skapa slitningar mellan styrelse och vd är när utländska ägare går in i ett svenskt bolag men vill behålla den svenska vd:n och ledningsgruppen.
– Det ställer höga krav på en vd som ska rapportera till en annan kultur. Utåt kan ägarna säga att de önskar ett svenskt ledarskap, men de är inte alltid så toleranta för vad det innebär, säger Maria Eriksson.
Det finns flera olika anledningar till varför styrelsen väljer att skjuta ut en vd som de själva varit med att rekrytera. En vanlig formulering, som ofta figurerar i affärspressen, är att styrelse och vd har ”olika uppfattning kring bolagets framtida utveckling”. Vd och styrelse har helt enkelt inte hittat en samsyn kring de viktigaste frågorna. Högsta chefen vill till exempel satsa på ett nytt affärsområde, medan styrelsen tycker att kärnverksamheten är värd mer uppmärksamhet.
Ett annat skäl kan vara att vd inte känner att han eller hon har fått mandat att genomföra nödvändiga förändringar, utan upplever att styrelsen styr bolaget, inte vd. Det förekommer ofta i familjeägda bolag med en extern vd.
– Det här problemet kan bygga upp rejäla konflikter, eftersom båda parterna känner sig förbisedda, säger Per-Ola Karlsson.
En situation som kan leda till snabbkatapult av vd är om företaget drabbas av en skandal. Ett tydligt exempel på detta är den schweiziska investmentbanken UBS, som drabbades av miljardförluster i september på grund av att en enskild handlare hade genomfört otillåtna transaktioner. Någon vecka senare fick vd:n Oswald Grübel gå.
Maria Eriksson tror inte att vd-karusellen kommer att sakta ner i framtiden.
– Fenomenet med snabba vd-byten kommer inte att minska. Vi går in i ett generationsskifte där 40-talisterna ska bytas ut mot yngre vd:ar. Dessutom kommer internationaliseringen förmodligen att öka ytterligare, vilket leder till ännu fler vd-byten.
Men om man oroar sig för att titeln ”vd” ska bli synonymt med ”slit och släng”, tycker Per-Ola Karlsson att man ska se frågan ur ett större perspektiv.
– Det är ingen styrelse som vill hamna i en situation där man byter vd:ar ofta. Det är inte bra för bolaget, och det är ett misslyckande för styrelsen om de hamnar där, eftersom de i grunden är ansvariga för rekryteringen. Om man blir känd för att byta vd ofta, blir det också svårare att rekrytera nästa gång.