Tre timmars arbetsdag räcker för 2000-talets löntagare. Det trodde 1900-talsekonomen Keynes. Men ökad produktivitet har lett till ökad konsumtion, inte mer fritid. "Keynes tyckte att det var förnuftigt att arbeta mindre, jag tror att det är nödvändigt för miljöns skull", säger samhällsforskaren Christer Sanne.
- Vi har ett miljöproblem som beror på att vi konsumerar för mycket, på grund av att vi producerar för mycket, på grund av att vi arbetar för mycket. Jag har inget emot konsumtion och arbete i sig. Det är när det får konsekvenser på miljön, som det får i dag, som jag reagerar. Snart har vi slagit i världens ekologiska tak.
Det anser samhällsforskaren och väg- och vatteningenjören Christer Sanne, som har skrivit boken ”Keynes barnbarn, en bättre framtid med arbete och välfärd”.
John Maynard Keynes, är 1900-talets kanske mest kända ekonom. Nu på fredag 5 juni är det 126 år sedan han föddes, och det är 63 år sedan han dog, men i den ekonomiska krisen är hans teorier högaktuella. Hans huvudbudskap är att staten måste ingripa för att jämna ut konjunkturerna och komma tillrätta med arbetslösheten.
I sin bok dammar Christer Sanne av en av Keynes förutsägelser, som går ut på att den växande produktiviteten kommer att leda till att 2000-talets löntagare - hans ”barnbarn” - kan tillgodose sina behov med tre timmars arbetsdag. Keynes sa också att i det långa loppet kan bara kortare arbetstid lösa problemet att upprätthålla full sysselsättning.
Keynes har fått rätt i produktiviteten har ökat betydligt, men det har också människornas behov. Keynes räknade inte heller med det stora behovet av vård, skola och omsorg. Tre timmars arbetsdag är därför lite väl optimistiskt, tror Christer Sanne. Och givetvis finns det en stark koppling till vilken lön man, om man upplever arbetstidsförkortning som löfte eller hot.
- Men det är krystat att tro att alla människor har just så mycket behov att de måste jobba 40 timmar. Men när man väl har de där pengarna, då konsumerar man för dem, det kan ju vara kul att konsumera, det kan jag inte förneka.
Enligt en Sifo-undersökning, som Christer Sanne refererar till, är 57 procent av Sveriges befolkning mer intresserade av kortare arbetstid än av högre lön.
- Men trots att majoriteten av folket vill ha kortare arbetstid har vi ett etablissemang som är helt ointresserat av frågan. Det blev ett ramaskri när IF Metall föreslog kortare arbetstid och lägre lön för att rädda jobben, trots att det egentligen är den anpassning till omständigheterna som Keynes pratar om. Visserligen har den här arbetstidsförkortningen skett ”under galgen”, men jag hoppas att det blir några positiva erfarenheter. Att vara ledig är också ett värde och det kommer kanske fler att upptäcka.
Christer Sanne säger att arbetstiden bör minska successivt, i takt med att ökad produktivitet ger ett löneutrymme. Lagstiftning kan behövas, men det är lika viktigt att lösa upp 40-timmarsnormen.
- Vi ställer ofta frågan varför någon jobbar deltid - hur skulle det vara om vi i stället frågar varför vi jobbar heltid?
Christer Sanne säger att det är utmärkt att duktiga tekniker kan göra miljövänligare produkter. Men om det leder till att man därmed konsumerar mera är det som att jaga sin egen svans. Han ger ett par exempel på det han kallar rekyleffekten.
- Bränslesnåla bilar gör att vi kör mer bil. Om du isolerar din bostad bättre har du ofta större bostadsyta eller har det varmare hemma. Det är enkel ekonomi - det blir billigare. Samma rekyleffekt gäller för arbetandet. Vi arbetar effektivare, men ändå lika mycket som än förr.