Svenskarna har dålig kännedom om jobbskatteavdraget. Därför finns det en risk för att avdraget inte får den effekt som regeringen räknat med, enligt en granskning från Riksrevisionen.
Syftet med jobbskatteavdraget är bland annat att öka incitamenten att jobba, det vill säga få arbetslösa i jobb. Men granskningen visar att just de med svag förankring på arbetsmarknaden har dålig kännedom om avdraget.
Därför riskerar reformen inte få den effekt som regeringen önskar.
"Beräkningarna visar att jobbskatteavdraget kan förväntas få en positiv effekt på arbetskraftsutbudet. Men regeringen bör säkerställa att allmänheten får en bättre kännedom om jobbskatteavdraget. Det är en förutsättning för att nå de förväntade effekterna", skriver riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.
- Det finns ett grundläggande problem med folks kunskaper om skatter och bidrag som i olika grupper i samhället är väldigt låg, säger riksrevisor Claes Norgren till TT.
- Därför föreslår vi att Skatteverket får uppdrag att informera om avdraget för att säkerställa de mål, som regeringen har med jobbskatteavdraget.
Särskilt dålig kunskap om jobbskatteavdraget har de med en svag ställning på arbetsmarknaden. Färre än var tredje arbetslös känner till avdraget och kunskaperna bland unga människor och utrikesfödda är dålig enligt Riksrevisionen.
När det fjärde och sista delen av regeringens jobbskatteavdrag har genomförts vid årsskiftet har skatterna sänkts med sammanlagt 70 miljarder kronor januari 2007.