Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Dags att varna för en ny europeisk bankkris

Foto: JLBvdWOLF / Alamy

Krönika. Oron sprider sig kring de europeiska bankerna. Flera tecken tyder på att allt inte står rätt till. Varningar finns om en ny Lehman- situation, fastän denna gång i Europa.

Man ska inte måla fan på väggen. Ännu finns inte tillräcklig grund för att verkligen räkna med en ny europeisk bankkris under de närmaste åren. Europa har nog med bekymmer ändå: flyktingkris och brittisk folkomröstning, liksom mycket annat.

Ändå är det viktigt att slå larm i tid, med de erfarenheter som finns från tidigare finanskriser.

Lehmankraschen på hösten 2008 kom för många som en blixt från klar himmel. Sedan spred sig krisen blixtsnabbt och ställde till ett elände som ännu inte är över. I flera europeiska länder har banksektorn fortfarande inte repat sig.

I efterhand kan man tycka att allt borde ha varit uppenbart, långt innan det brast i USA. Och för en trängre välinformerad krets kan det möjligen ha varit så.

Men för utomstående är tecknen ofta diffusa, särskilt som de närmast berörda lägger ut dimridåer. Därför finns anledning att ta del av vad som sägs från andra håll.

Nu i veckan har ekonomerna vid Handelsbanken och SEB informerat om en växande oro kring de europeiska bankerna. Det gäller då, väl att märka, inte dessa två banker utan den internationella banksituationen.

Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström pekar på den branta nedgången för bankaktier, liksom en kraftig ökning av premierna för kreditförsäkringar som används för att skydda bankerna mot förluster.

Riskerna uppfattas alltså som högre än tidigare. Banksektorn pressas av att många företag får allt svårare att klara räntor och amorteringar, efter flera år med djup lågkonjunktur.

Ovanpå detta kommer att Europeiska centralbanken, ECB, håller minusräntor som trycker ihop bankernas marginaler och gör dem mer sårbara för förluster.

Från SEB framhålls att bankernas intjäning har försämrats, men att ECB:s stresstester ändå borde betyda att de obehagliga överraskningarna inte blir så många. Problemen finns där men har inte förvärrats under senaste tiden, poängterar man.

Dessa lugnande ord träffar dock inte alldeles rätt. Nyligen redovisade Deutsche Bank, en av de viktigaste europeiska bankerna, en brakförlust som skakade förtroendet och fick somliga att börja tala om en ny Lehman-situation.

Just nu är italienska storbanken Banca dei Paschi di Siena i blåsväder. Och troligen stannar det inte där: i Italien, där problemkrediterna stiger brant, väntar nog en mer utbredd bankkris.

Frågan blir då om bankkrisen ska sprida sig till flera länder eller om den kan hållas under kontroll.

Där finns i dag en annan beredskap än för åtta–nio år sedan. Nu har man skapat rutiner för hur banker på fallrepet ska tas om hand, utan att notan ska behöva hamna hos skattebetalarna.

Denna ordning kallas ”bail-in”, ett svenskt namn finns ännu inte.

Innebörden är att den krisdrabbade bankens ägare, långivare och kunder tvingas ta hand om förlusterna. Insättningsskyddet består dock och betyder att bankkonton med upp till 100 000 euro (cirka 935 000 kronor) är undantagna. Men alla pengar därutöver kan gå förlorade.

De svenska bankerna står i dag starka och har få problemkrediter. Men vid en europeisk bankkris kan det ändå bli besvärligt.

 

Detta gäller sedan nyligen och har inte tillämpats i praktiken. Ett första prov kommer dock så snart någon bank tvingas söka hjälp.

Först då står det klart om ”bail-in” fungerar – eller om bankerna på nytt måste räddas med hjälp av ECB eller egna landets skatte- betalare. Vid en större bankkris kan sådana nödinsatser bli ofrånkomliga, om krisen inte ska sprida sig till hela finansiella systemet.

I Sverige har vi ganska lätt att acceptera sådana ingrepp. Här finns goda erfarenheter av hur staten ingriper i bankkriser, samtidigt som skattebetalarna hålls skadeslösa.

De svenska bankerna står i dag starka och har få problemkrediter. Men vid en europeisk bankkris kan det ändå bli besvärligt, eftersom svenska banker är starkt beroende av att finansiera sig utomlands.

Därför berörs även Sverige om italienska banker går omkull. Följden kan, till att börja med, bli att det kostar mycket mer att låna.

Risken finns också att en bankkris sprider sig hit. Då är det viktigt att svenska banker har rejäla buffertar. Finansinspektionen vill nu skärpa kraven, vilket verkar högst motiverat.

Foto:

Aktuellt. Tre ord i veckan
  1. Bostäder. Samtalen i nästa vecka mellan regering och opposition ska inte handla om ränteavdragen, en av de viktiga frågorna.
  2. Välfärd. Går inte att klara på dagens nivå utan att skatten höjs, enligt Konjunkturinstitutet. Alternativet är minskad personaltäthet i den offentliga sektorn.
  3. Stimulanser. Europeiska centralbanken, ECB, kommer troligen med mer nästa torsdag. Riksbanken tvingas gå i samma riktning för att kronan inte ska stärkas mot euron.
Läs mer. Krönikor av Johan Schück
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.