Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

En hel del att lära av den tyska modellen

Tyskland har EU:s lägsta arbetslöshet. Sverige har en del att lära av den tyska modellen. Där ingår att man låter låglönejobben finnas kvar, i stället för att avskaffa dem.

På tio år har Tyskland lyckats minska arbetslösheten från cirka 11 procent till strax över 4 procent. Det är en verklig prestation, särskilt som arbetslöshetsnivån i de flesta andra EU-länder samtidigt har stigit.

I Sverige har arbetslösheten svängt hit och dit under samma period. Men nu ligger den strax ovanför 7 procent, liksom för tio år sedan. Det är bättre än för EU-länderna i stort, men ändå inte särskilt bra.

Därför är det intressant att se hur Tyskland har lyckats. Det gäller inte minst som svenska regeringen har satt upp målet att Sverige till 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Utan stora förändringar på arbetsmarknaden, som tyskarna har gjort, når man knappast dit.

De senaste årens stora flyktinginvandring, som gäller både Sverige och Tyskland, gör inte uppgiften enklare.

Men för att förstå vad som har hänt i Tyskland måste man gå åtskilliga år tillbaka, till tiden alldeles i början av 2000-talet.

Då genomfördes ett stort reform- paket, de så kallade Hartzreformerna. Upphovsman var Volkswagens personaldirektör Peter Hartz som hade tillkallats av socialdemokratiske förbundskanslern Gerhard Schröder.

Bakgrunden var att arbetslösheten hade fastnat på hög nivå, bland annat beroende på svårigheterna att integrera en del av östtyskarna efter Tysklands återförening. Många av de arbetslösa hade kommit in i ett bidragsberoende som det behövdes omfattande insatser för att bryta.

Hartzreformerna genomfördes i fyra steg under 2003–2005 och har i huvudsak gällt sedan dess.

Viktiga inslag var effektivare arbetsmarknadspolitik och uppstramning av arbetslöshetsförsäkringen. Det ingick också avregleringar på tyska arbetsmarknaden, bland annat öppnades för korttidskontrakt och bemanningsbolag. Anställningsskyddet försvagades i mindre företag.

Mest uppmärksammade – och kontroversiella – är minijobben, ett slags extrema låglönejobb som är undantagna från de flesta socialförsäkringsavgifter. Det finns även midijobb som också är lågbetalda men ändå ligger högre i lön.

Numera har minijobben fått stor omfattning: ungefär 15 procent av alla tyskar med anställning – främst kvinnor – jobbar där, med månadslöner upp till 450 euro. Detta motsvarar inte mycket mer än 4 000 kronor per månad.

Det säger sig själv att detta är omöjligt att leva på och en stor del av ersättningarna kommer därför fortfarande från bidrag. Nationell minimilön håller nu på att införas i Tyskland, vilket ska förbättra de allra sämst betaldas situation.

Minijobbens effekter på arbetslösheten är svåra att utvärdera, eftersom mycket annat har gjorts på kort tid. Men sammantagna har Hartzreformerna, där minijobben ingår, haft tydlig verkan.

Konjunkturinstitutet, som i sin nya prognos har gjort en omfattande genomgång av Hartzreformerna, hänvisar till empirisk forskning som visar på lägre arbetslöshet, kortare arbetslöshetstider och högre sysselsättning.

Tyskland kan även uppvisa andra positiva resultat. Jonas Frycklund, ekonom vid Svenskt Näringsliv, har gjort beräkningar som pekar på att nyanlända flyktingar får arbete betydligt snabbare där än i Sverige.

Lösningar kan inte hämtas till Sverige direkt från Tyskland. Sådant går sällan bra, vilket visas av de tyska lärlingsjobben som tycks mer eller mindre omöjliga att storskaligt introducera här. Med extremt lågbetalda minijobb skulle det vara ännu mycket svårare.

Åtskilligt finns ändå att lära av tyska modellen om hur man får fler i arbete. Att ge utbildning är bra, men räcker inte. Det behövs också nya sätt att få ner kostnaderna.

Konjunkturinstitutet betonar i sin nya prognos att de svenska arbetslöshetsproblemen för lågkvalificerade troligen inte kan lösas med enbart mer utbildning. ”Det krävs sannolikt större spridning i arbetskostnaderna för att öka sysselsättningen i grupper med låga kvalifikationer”, skriver man.

Det måste inte betyda lägre löner, men kräver i så fall bättre fungerande subventioner än i dag. Nuvarande system är mogna för översyn, så att fler jobb kan skapas.

Foto:

3 ord i veckan

Påskfirande. Blir begränsat för arbetsmarknadens parter, särskilt i industrin där gällande avtal löper ut nästa torsdag. Nu börjar det bli ont om tid om konflikt ska undvikas.

Budgetutspel. Lägre skatt på reparationer av kyl och frys – liksom cyklar och skor – ska ordna fler jobb, hoppas regeringen.

Amorteringskrav. Reglerna har nu klubbats av riksdagen och träder i kraft den 1 juni. Gäller enbart nya lån och vid nyproducerade bostäder kan ges anstånd med fem år.