Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Johan Schück: Fler nya svenskar ger ökad chans att klara välfärden

Foto: TT

Krönika. Det går bra för Sverige, jämfört med de flesta länder. Samtidigt växer befolkningen vilket i längden är till fördel. Med fler nya svenskar ökar möjligheterna att klara den framtida välfärden.

Senaste veckan har det dagligen kommit en ny konjunkturprognos, med början när regeringen gav sin syn i Harpsund förra fredagen. Men när det gäller Sveriges ekonomi är samstämmigheten påfallande stor. Nästan alla bedömare räknar med en svensk BNP-ökning på cirka tre procent eller aningen lägre, både 2015 och 2016.

Med tanke på oron i omvärlden, alltifrån Grekland till Kina, kan detta verka förvånande. Stora delar av Europa har inte helt har hämtat sig och nu går det också trögare för många av tillväxtländerna. De nordiska grannarna, särskilt Finland, möter dessutom svårigheter.

Världsekonomin går relativt svagt, trots att sju år har passerat sedan Lehmankraschen. Men fortfarande hålls åtskilliga länder tillbaka av stora skuldberg och sysselsättningen har inte repat sig. På många håll fördunklas framtidsutsikterna av demografin, när ett minskat antal yrkesaktiva med sitt arbete ska försörja allt fler äldre.

Sverige, med sitt stora utlandsberoende, kan inte skärma av sig från omvärldens problem. En del av dem finns även här hos oss, till exempel en alltför hög arbetslöshet. Men svenska ekonomin är ändå relativt robust: vi har både många framgångsrika företag och starka offentliga finanser.

Under senaste decenniet har BNP-tillväxten också varit högre i Sverige än i jämförbara länder, vilket Konjunkturinstitutet visar i sin nya prognos. Mellan 2005 och 2014 rör det sig om cirka 1,5 procent per år, vilket kan låta blygsamt om man inte tänker på den djupa krisen 2008–2009 med ett produktionsfall på sex procent. Men på andra håll, däribland Tyskland och USA, har BNP-utvecklingen varit svagare.

Detta tar dock inte hänsyn till att befolkningsutvecklingen skiljer sig mellan olika länder. Sverige och USA har ökat sin befolkning, medan folkmängden i Tyskland varit konstant. Om man beräknar BNP-utvecklingen per invånare, blir resultatet att tyskarna har fått en större höjning av sin materiella standard än svenskar eller amerikaner (se grafiken).

Tysklands situation är ändå inget att eftersträva, eftersom dess befolkning ser ut att krympa under de närmaste decennierna. Även om landets generösa flyktingpolitik grundas på humanitära skäl, kan den också ses i perspektivet av att det behövs tillskott utifrån av yngre personer. Annars uppstår brist på arbetskraft inom viktiga samhällsområden, såsom vård och omsorg.

För Sverige är läget något annorlunda eftersom vi har högre födelsetal, men även här är det invandringen som betyder mest. Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade före sommaren en ny befolkningsprognos, där antalet svenska invånare beräknas stiga från dagens 9,8 miljoner till närmare 11,4 miljoner 2030. Beroende på den allt svårare flyktingsituationen i världen rör det sig om en betydligt snabbare ökning än man tidigare hade räknat med.

SCB:s prognos är självfallet mycket osäker. Men den pekar mot en utveckling där Sveriges befolkning i yrkesaktiv ålder, 20-64 år, fortsätter att öka. Detta skiljer sig från många andra EU-länder som samtidigt är restriktiva med invandring.

Avgörande för Sverige blir att man lyckas höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda, så att den kommer i nivå med de inrikes föddas. Det är en utmaning som ställer krav och medför kostnader i korta perspektivet. Integration är ingen enkel uppgift och framgången är inte given.

Men om detta lyckas blir invandringen till ekonomisk fördel för Sverige, eftersom mer utfört arbete betyder ökad produktion och även stigande skatteinkomster. Finansieringen av den framtida välfärden underlättas, samtidigt som det också blir fler som kan ta jobb inom vård och omsorg.

Sveriges relativt starka BNP-utveckling kan samtidigt hållas igång, även om BNP per invånare inte växer i samma takt när folkmängden ökar. Men risken för arbetskraftsbrist inom välfärden, som annars blir överhängande, borde till stor del kunna avvärjas.

Svårigheterna känns stora i dag, men i längden kan Sverige vinna på att fler ges möjlighet att komma hit. Det är inte fel om mänskliga och ekonomiska motiv går hand i hand.

3 andra ord i veckan.

Riksbanken. Levererar nytt räntebesked på torsdag. Kan bli sänkt reporänta nu, men troligare längre fram i höst.

USA. Allt fler röster höjs för att avvakta med länge väntad räntehöjning. Kommer nog inte förrän i december.

Kina. Stödköper aktier för att undvika turbulens inför militärparad nästa torsdag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.