Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Johan Schück: Flyktingmottagandet hotar statligt utgiftstak

Regeringen får vara beredd att höja det statliga utgiftstaket eller strama åt i budgeten. Nu ser staten ut att klara taket med knapp marginal under 2016. Men osäkerheten är stor, särskilt när det gäller utgifterna för flyktingar.

JOm statens utgifter stiger med 8 miljarder kronor till är utgiftstaket för 2016 nått, enligt vad Ekonomistyrningsverket, ESV, beräknar i sin nya prognos. Skulle utgifterna öka ännu mer spricker taket, vilket tvingar regeringen att ingripa.

Det är en pressad budgetsituation som främst förklaras med de snabbt ökande utgifterna för flyktingmottagandet. För tillfället är det svårt att veta hur många asylsökande som ska komma under nästa år och på vilket sätt de ska kunna tas emot. Då blir statens utgifter också mycket osäkra.

Men något måste ESV utgå från för att kunna räkna. Startpunkten blir därför Migrationsverkets prognos att 125 000 asylsökande väntas komma under 2016, mot ett beräknat antal på 170.000 personer i år.

Enligt ESV stiger då statens utgifter för migration och nyanlända invandrares etablering med 28 miljarder kronor under nästa år, efter att ytterligare 6 miljarder kronor flyttas över från biståndet.

Med så stora siffror behövs inga väldiga förskjutningar för att de statliga utgifterna ska öka med ytterligare 8 miljarder kronor eller ännu mer.

Avgörande blir i vilken takt som de asylsökande fortsätter att komma, liksom hur stor andel av dem som är ensamkommande flyktingbarn som det kostar mer att ta hand om.

Regeringen ställs inför ett besvärligt val om utgiftstaket ser ut att spricka: endera att vända sig till riksdagen med en begäran om att höja taket eller att snabbt försöka sätta in nedskärningar i sin budget.

Ingendera är särskilt tilltalande, fastän av olika skäl. Men i båda fallen blir det ett tecken på att regeringen inte har full kontroll.

Utgiftstaket har sedan slutet av 1990-talet fungerat som en styråra för statens finanser. Eftersom taket fastställs i kronor för flera år framåt, är det betydligt mer tvingande än det vaga överskottsmålet vilket gäller som andel av BNP.

Uppjustering av utgiftstaket under pågående budgetår är en drastisk åtgärd som sittande regeringar hittills lyckats undvika, även om det ibland har krävt vissa budgetmanipulationer.

Plötsliga utgiftsnedskärningar är inte heller något lockande alternativ, varken om det gäller flyktingmottagandet eller andra områden. Besparingar i statliga utgifter bör göras planerat så att inte verksamheterna tar onödig skada.

Det gäller även om man skulle välja att gå ännu längre än hittills i avräkning mot biståndet till fattiga länder. För 2016 räknar ESV med att hela 36 procent av biståndsanslaget kommer att användas för att täcka migrationsutgifter, men ser utrymme för regeringen att vid behov gå ännu längre.

Mycket beror dock på hur stort som överskridandet av utgiftstaket ser ut att bli, när man kommer längre in på nästa år. Regeringen kan avvakta fram till hösten och sedan vid behov försöka flytta utgifter över från 2016 till 2017. Det är inte särskilt snyggt, men har gjorts flera gånger förr.

Räddningen för regeringen kan bli att Sveriges ekonomi ändå ser ut att gå ganska bra under nästa år. ESV räknar med en BNP-tillväxt på 3,3 procent, delvis driven av en starkt ökad offentlig konsumtion. Men utrymme ges också för stigande hushållskonsumtion och investeringar.

Det ger en nedgång i arbetslösheten, vilket betyder att statens utgifter dämpas. ESV räknar också med minskade utgifter för statsskuldsräntor, vilket gör budgetläget något mindre pressat.

Ännu är det dock alldeles för tidigt att blåsa faran över. Regeringen får vara beredd att vid behov begära en höjning av utgiftstaket, under hänvisning till Sveriges exceptionella flyktingsituation. Detta kan i så fall kopplas till en mer långsiktig plan för att vrida statens utgifter i mer hållbar riktning.

Fakta. Marginal till utgiftstaket (miljarder kronor)

2015: 39

2016: 8

2017: 20

2018: 48

2019: 82

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.