Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Johan Schück: Inträdesjobb med låg lön kan ge fler arbeten

Krönika. Dagens lägstalöner gör det svårare för nyanlända flyktingar att få arbete. Därför finns anledning att pröva ett nytt slags ingångsjobb med lägre lön. Men då krävs också sänkt skatt eller annat stöd, så att lönen går att leva på.

Behovet av fler jobb för nyanlända är obestridligt. Under förra året sökte cirka 163 000 personer asyl i Sverige. Bland både ungdomar och vuxna är många lågutbildade.

Sysselsättningsgraden bland utomeuropeiskt födda är samtidigt betydligt lägre än bland svenska befolkningen i stort. Även om många har kommit i arbete, är arbetslösheten alltjämt mycket hög.

Läget förvärras dessutom när många av de senaste årets flyktingar ska ut på arbetsmarknaden. Det syns inte än, men blir påtagligt inom några år.

Problemet kräver lösningar, där den minst kontroversiella är utbildning. Ingen kan vara emot att nyanlända ges chans att lära sig svenska och förbättra sina skolkunskaper. För en del av dem blir det vägen till jobb, på den reguljära arbetsmarknadens villkor.

En svårighet är dock att många nyanlända är lågutbildade som i  så fall behöver långvariga skolinsatser. Då dröjer det länge innan de kan få arbete, vilket försvårar deras integration i Sverige.

Detta kostar stora pengar som ska tas ur ett begränsat budgetutrymme. Men värre är att det krävs en väldig mängd lärare som för närvarande saknas.

Lärarbristen gör att utbildning inte kan bli enda lösningen. Andra vägar måste också väljas, varav en är subventionerade arbeten.

Sådana finns sedan länge, men dess värre har de olika stöden inte varit särskilt effektiva.

Instegsjobb och särskilt anställningsstöd, liksom de så kallade YA-jobben, har gett begränsat resultat, medan det har gått bättre med nystartsjobben som uppgår till cirka 45 000 (se grafiken).

Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg svarade på kritiken i  en DN-intervju i tisdags. Nu vill han slå ihop och förenkla anställningsstöden för att göra dem mer lättillgängliga, framför allt för mindre företag.

Detta bör välkomnas, men är ändå inte tillräckligt. Även i fortsättningen finns det nog många företag som drar sig för att söka offentligt stöd. Volymen på anställningsstöden har länge stått stilla och kommer knappast att öka så snabbt som skulle behövas.

Därför blir det nödvändigt att även söka andra vägar. Offentliga sektorn kan bidra med åtskilligt, särskilt kommunerna och landstingen. Även privata företag kan väntas göra en insats, till exempel med praktikplatser.

Men det går inte att stanna där, eftersom behoven är mycket större. Det är ofrånkomligt med en diskussion om lägre ingångslöner, trots att sådant väcker motstånd.

Debattklimatet är redan ganska hätskt, eftersom frågan länge har varit ett slagträ mellan fack och arbetsgivare. Nu används den även till politiska utspel som ökar polariseringen.

Viktigt blir då vad forskningen har att säga. Där råder ganska bred uppslutning kring slutsatsen att dagens relativt höga minimilöner motverkar sysselsättning. Däremot har man inte lika klar bild av hur många nya jobb som lägre ingångslöner faktiskt kan leda till.

För forskarna handlar det i stället om att pröva sig fram. I en uppmärksammad rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet – som har initierats av Svenskt Näringsliv – föreslås en ny typ av ingångsjobb med löner som är betydligt lägre än nuvarande minimilöner.

Förslaget är att nyinträdande på arbetsmarknaden vid behov ska kunna ha dessa ingångsjobb i högst tre år. Det hela blir en avtalsfråga för arbetsmarknadens parter, inget som avgörs av politiska beslut.

Lägstalönerna för alla som redan har jobb berörs inte, utan om dem får det förhandlas om som vanligt.

”Den svenska modellen” lämnas därmed intakt. Det är klokt, eftersom lönebildningen inte bör göras till en partipolitisk fråga.

Men något slags trepartsöverenskommelse med staten behövs, eftersom det krävs sänkt skatt eller annat ekonomiskt stöd för att inträdesjobbens låga lön ska räcka till.

Sådant lär inte hinnas med vid årets avtalsrörelse. Men förslaget är nu väckt, också från andra håll.

Finanspolitiska rådet har kommit med liknande idéer om låglönejobb. Man framförde då också att en kriskommission borde ta fram förslag om fungerande integration av nya svenskar.

Ännu har inget av detta hänt, men behovet blir bara större.

3 ord i veckan

Budgetöverskott. Staten går med plus i år, enligt ny prognos från Riksgälden. Men orsaken är att företag har gjort jättelika insättningar i skattekonton som ger ränta – en möjlighet som finansminister Magdalena Andersson nu vill täppa till.

Lånefest. Bankernas utlåning till hushållen ökar med oförminskad styrka, visar SCB. Bostadslånen ökade med 8,4 procent i januari, räknat i årstakt. Det ger bränsle till debatten om ränteavdragen.

Omval. Christine Lagarde fortsätter i fem år till som chef för Internationella valutafonden, IMF. Skönt att något är stabilt när världsekonomin gungar.