Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Johan Schück: Konjunkturen vänder nedåt före nästa val

Sveriges ekonomi går starkt, men högkonjunkturen räcker inte mer än något år till. Sedan väntar kärvare tider, samtidigt som många nyanlända flyktingar ska in på arbetsmarknaden. Inför valåret 2018 får man räkna med högre arbetslöshet.

Konjunkturinstitutet kommer med en optimistisk prognos för svenska ekonomin nästa onsdag. Det avslöjade prognoschefen Jesper Hansson vid ett möte tidigare i veckan. Han angav inga siffror, men förra bedömningen från december landade i en BNP-ökning under 2016 på 3,9 procent.

Det skiljer sig inte så mycket från vad andra nyligen har sagt. Nordeas ekonomer kom i tisdags med prognosen att årets BNP-ökning blir 3,8 procent, medan EU-kommissionen nyligen talade om 3,2 procent. Riksbankens senaste bedömning ligger på 3,5 procent.

Glädjande nog sker tillväxten i Sveriges ekonomi nu på bred front med draghjälp från både export och investeringar, däribland bostadsbyggande. Samtidigt fortsätter uppgången i hushållens konsumtion, som tidigare var så gott som enda tillväxtmotorn.

Till detta kommer nu en kraftig ökning av den offentliga konsumtionen som också bidrar till BNP-ökningen. Flyktinginvandringen och de utgifter som den medför är en viktig orsak, men inte den enda. Även de offentliga utgifterna för sjukförsäkringen stiger mycket snabbt.

De asylsökande drog upp BNP med 0,4 procentenheter under fjärde kvartalet 2015, enligt en ny beräkning från SCB. Men de totala effekterna är sannolikt större, om man ser till hela ekonomin. Det märks ju, bland annat, genom att arbetslösheten tidigare har sjunkit snabbare än väntat.

Samtidigt växer befolkningen till följd av invandringen, vilket gör att fler ska dela på kakan. BNP-ökningen blir inte lika stor när den beräknas per invånare. EU-kommissionens prognos om en tillväxt på 3,2 procent under 2016 krymper då i stället till 1,5 procent.

Båda måtten är viktiga, det ena visar hur Sveriges ekonomi växer och det andra vad detta innebär per person som är bosatt i landet. Skillnaden mellan dem har nu blivit betydligt mer påtaglig än förr.

Så långt handlar det främst om sätten att räkna. Men det finns också en verklighet som gör att tillväxten i ekonomin snart blir svagare.

Redan 2017 går det trögare, enligt prognosmakarna. Det finns då inte så mycket som ger extra skjuts. Världsekonomin förblir troligen dämpad. Detta gäller även utvecklingen i Europa, där hoten för närvarande tornar upp sig och inga snabba lösningar är i sikte.

Här hemma börjar det uppstå allt större flaskhalsproblem, såsom brist på arbetskraft inom viktiga områden. Samtidigt är det ont om bostäder, vilket försvårar inflyttning till storstäderna där de lediga jobben oftast finns.

Tendenser till överhettning driver på inflationen, särskilt om årets avtalsrörelse skulle resultera i betydande lönelyft. Det kan då snart bli bråttom för Riksbanken att, sent omsider, börja höja reporäntan.

Det återstår att se om höjda räntor kommer att trycka ned bostadspriserna. Men om så blir fallet kan man dessutom räkna med att hushållen blir mer försiktiga och håller igen på konsumtionen.

Därutöver tillåts de offentliga underskotten nog inte att växa så snabbt som hittills. Även om det är osannolikt med skattehöjningar på 30 miljarder kronor, vilket professor Lars Calmfors nyligen har talat om, så finns starka skäl att utgiftsökningarna måste bromsas.

Följden av allt detta blir att konjunkturen försvagas. Det sammanfaller tidsmässigt med att många av de flyktingar som kom till Sverige förra året ska ut på arbetsmarknaden. De får inte lätt att hitta jobb.

Under valåret 2018 får man därför räkna med stigande arbetslöshet som ser ut att bli långvarig. Utrymmet för konjunkturstimulanser är dock ganska begränsat.

Riksbanken kan inte göra mycket, eftersom inflationen vid det laget nog är på väg uppåt. Det ger ingen möjlighet till räntesänkningar, annat än som ren nödåtgärd.

Regeringen ska hålla sig till det offentliga överskottsmålet – eller åtminstone ett balansmål. Det kräver en stram finanspolitik som i så fall sätter hinder för omfattande och dyra arbetsmarknadsåtgärder.

Frågan blir vad regeringen gör i ett sådant läge. Redan nu har man delvis ställt det finanspolitiska ramverket med strikta utgiftstak åt sidan. Fler avsteg är fullt möjliga: När det är kort tid kvar till valet lever sådana regler extra farligt.

Tre ord i veckan.

Nollränta. Ska i fortsättningen gälla även på skattekontot, enligt förslag från finansminister Magdalena Andersson.

Amorteringskrav. Har nu klubbats av finansutskottet, med undantag under de fem första åren för nybyggda bostäder.

Arbetslösheten. Ligger på 7,0 procent i februari, efter att SCB säsongsrensat siffrorna. Originalsiffrorna visar 7,6 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.