Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Johan Schück: Plus och minus i kalkyl för flyktinginvandring

Krönika. På kort sikt ger flyktinginvandringen en stimulans för Sveriges ekonomi. Sedan överväger kostnaderna, tills flertalet nyanlända har hittat jobb. Ännu vet ingen säkert om samhällskalkylen slutar på plus eller minus.

Det är i första hand av humanitära skäl, inte av ekonomiska, som Sverige har valt att ha en öppen hållning till asylsökande och flyktinginvandrare. Ställningstagandet grundar sig inte på någon beräkning av vad som lönar sig bäst.

Men den snabba ökningen av antalet nyanlända har stora ekonomiska effekter som det inte går att bortse från. Detta gäller både de offentliga finanserna och samhällsekonomin i stort.

Budgeteffekterna är mest uppmärksammade, särskilt sedan regeringen i förra veckan lade fram en extra tilläggsbudget med ökade utgifter på elva miljarder kronor. I huvudsak handlar det om statsbidrag till kommuner som har stora åtaganden för flyktingar. Staten finansierar detta genom att låna.

Finansminister Magdalena Andersson gjorde samtidigt klart att de stigande utgifterna för migrationen under 2016 ska täckas genom både besparingar och ökad upplåning. Det betyder att budgetunderskottet består och att vägen mot balans i de offentliga finanserna blir längre än tidigare planerat.

För samhällsekonomin kan man urskilja tre olika faser när det gäller flyktinginvandringens effekter:

Konjunkturen stärks av en kortsiktig stimulans när de offentliga utgifterna för flyktingmottagandet ökar. Detta blir särskilt tydligt när utgiftsökningen finansieras med lån och inte med höjda skatter eller nedskärningar på andra håll.

Vad det då handlar om är att efterfrågan i ekonomin späs på av stigande offentliga utgifter. Ytterligare pengar kommer i omlopp, exempelvis genom att Migrationsverket utökar sina insatser och upphandlar mer tjänster.

Följden uppskattas av ekonomerna vid Swedbank bli en extra BNP-ökning på 0,7 procent under 2016 och 0,5 procent under 2017, liksom en höjning av sysselsättningen med 50 000 jobb. På Nordea har man kommit fram till liknande effekter för Sveriges BNP.

Stimulansen avtar längre fram, eftersom man endast under en begränsad tid kan lånefinansiera offentliga utgifter. Sedan blir det nödvändigt att klara de ökade utgifterna för flyktingmottagande och integration på annat sätt, alltså med hjälp av högre skatter och/eller minskade utgifter. I båda fallen betyder detta en kännbar åtstramning jämfört med tidigare.

Samtidigt måste man räkna med att utgifterna stiger, eftersom flyktinginvandringen troligen fortsätter – fastän kanske i långsammare takt. Detta kommer utöver att det finns en växande grupp som har beviljats asyl i Sverige, men fortfarande inte har kommit tillräckligt långt när det gäller kunskaper i svenska och annat för att få jobb.

Trycket ökar mot de offentliga välfärdssystemen som finansieras med skattemedel. Avgörande blir därför att förenkla vägarna ut på arbetsmarknaden. Hittills har det tagit kring sju år från ankomsten till Sverige innan hälften av flyktingarna har kommit i arbete.

Fler flyktingar med jobb betyder att dessa börjar betala skatt och blir i mindre behov av bidrag. Samtidigt kan de fylla luckor på viktiga samhällsområden där det i dag är svårt att rekrytera. Många kan dock inte räkna med att bli anställda, men i åtskilliga fall får eget företagande bli en lösning.

Nya jobb kan dock visa sig svåra att hitta när de nyanlända har blivit många fler. Arbetslösheten bland utrikes födda ligger för närvarande på kring 16 procent:

Foto:

Bland födda utanför Europa är arbetslösheten cirka 22 procent och riskerar nu att, åtminstone övergångsvis, bli ännu högre. Arbetsförmedlingen rapporterar redan om en tilltagande polarisering på arbetsmarknaden.

Enligt en beräkning av professor Jan Ekberg vid Linnéuniversitetet behövs en sysselsättningsgrad på drygt 72 procent hos den invandrade befolkningen i åldern 20–64 år för att hela gruppen ska positivt bidra till landets ekonomi.

 

Optimisten kan hävda att vi är på rätt väg, pessimisten att avståndet är alldeles för långt. 

 

Denna uppskattning har flera år på nacken, men någon helt aktuell finns inte. Den kan jämföras mot nuvarande sysselsättningsgraden på cirka 62 procent, vilken på senare år har stigit väsentligt.

Optimisten kan hävda att vi är på rätt väg, pessimisten att avståndet är alldeles för långt. Men oavsett vilket kommer det att behövas förändringar, bland annat på arbetsmarknaden. Sverige brukar kunna samla sig till nödvändiga beslut när det verkligen behövs.

Aktuellt. Tre ord i veckan
  1. Arbetslöshet. Sjönk under oktober till 6,7 procent – eller 7,2 procent med säsongsrensade siffror. Sysselsättningen ökade kraftigt, oavsett hur man räknar.
  2. Banker. Finansinspektionen pekar ut de fyra svenska storbankerna som systemviktiga. Lägger på dem ett kapitalbuffertkrav på två procent.
  3. Bensinpris. Är ovanligt lågt för närvarande, trots den globala oron kring terrordåd och krig.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.