Julchokladens mörka bakgrund

Bild 1 av 2
Kakaobonden Issiaka Ouedraogo vandrar bland sina kakaoträd nära Duekoue i Elfenbenskusten. Foto: Rebecca Blackwell / AP
Kakaoskörd i Divo, Elfenbenskusten. Foto: Sia Kambou / AP
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Julhelgen är höjdpunkten för chokladälskare. Det mesta av kakaon till vår älskade choklad kommer från Västafrika, ofta från odlingar med miserabla förhållanden. En ny film avslöjar att barnarbete ännu förekommer. Men nu lovar branschen bättring.

Julhelgen är höjdpunkten för chokladälskare. Det mesta av kakaon till vår älskade choklad kommer från Västafrika, ofta från odlingar med miserabla förhållanden. En ny film avslöjar att barnarbete ännu förekommer. Men nu lovar branschen bättring.

En ny dokumentärfilm, ”Mörk choklad”, rörde häromdagen upp känslorna i Danmark. Filmen, som även ska sändas i SVT i januari, visar att julchokladen består av kakao som fortfarande till stor del skördas av barnarbetare, trots tidigare löften från branschen om sanering.

Att få bukt med missförhållandena handlar inte bara om moral och etik. Det handlar om våra möjligheter att fortsätta äta choklad.

Annons:

De senaste åren har lyxchoklad lanserats med namn som Madagaskar och Ecuador efter kakaons härkomst. Man kan få intrycket att kakao odlas lite här och var i tropikerna, men i själva verket är 90 procent av den choklad som äts i Europa gjord på kakao från Västafrika, i huvudsak Elfenbenskusten och Ghana.

Det är från Elfenbenskusten de vidrigaste berättelserna om usla villkor kommer. Ett reportageteam från BBC avslöjade för några år sedan slavliknande arbetsförhållanden i kakaoplantagerna. Unga pojkar visade upp ärr efter att ha misshandlats av plantageägare.

Sådana övergrepp hör trots allt till undantagen. Det stora problemet är extrem fattigdom på grund av allt sämre lönsamhet för odlarna. Att tusentals barn fortfarande hålls utanför skolan för att hugga kakaofrukter utan lön beror på att deras föräldrar inte kan försörja sin familj på grödan.

Det finns mer än en miljon kakaobönder i Elfenbenskusten. De allra flesta är fattiga småodlare och deras arbetare som själva aldrig smakat choklad. Ytterligare tre miljoner människor är beroende av inkomster från kakaobruket.

Så sent som 1970 var kakaobonde ett eftersträvansvärt yrke i Västafrika. Det gav en hygglig inkomst. Men världsmarknadspriset föll, samtidigt som ekonomierna avreglerades och delar av regionen skakades av väpnade konflikter.

Mellan 1980 och 2000 sjönk priset på ett ton kakaobönor från över 5.000 dollar till lite drygt 1.000 dollar. Därefter har det gått upp igen men är ännu långt under toppnivåerna. Fluktuationerna har varit dramatiska. Från 2010 till 2011 nästan halverades priset.

Eftersom lönsamheten rasat och arbetsförhållandena inte förbättras flyr ungdomarna branschen. År 2030 tros arbetsstyrkan i den västafrikanska kakaosektorn vara en fjärdedel så stor som i dag. Samtidigt stiger efterfrågan på choklad hela tiden, nu också i Asien och Latinamerika.

Det går inte ihop. Om inget radikalt görs snart kommer världen inte att ha tillgång till billig kakao.

– Kakaoindustrin är i desperat behov av förändring, säger Antoine Fountain, redaktör för en rapport om läget i de kakaoproducerande länderna som en grupp fristående internationella organisationer publicerade i början av december.

Förhållandena för arbetarna är något bättre i Ghana än i Elfenbenskusten, delvis för att landet sluppit väpnade konflikter, men också för att Ghana behållit en marknadsreglering som ger odlarna en viss prisgaranti. Elfenbenskusten har i år beslutat att återinföra ett liknande system.

Redan 2001 lovade chokladindustrin att få bort allt barnarbete och människohandel i Elfenbenskustens och Ghanas kakaobransch före 2005. Men enligt filmen ”Mörk choklad” har ännu inget enda av de sex mål som då sattes upp infriats.

I bästa fall är en ändring nu på gång. Häromveckan hölls en stor kakaokonferens i Elfenbenskustens största stad Abidjan, och 29 berörda företag och regeringar skrev under en deklaration som lovar att få slut på missförhållandena.

Företag som Mars, Mondelez (tidigare Kraft, som äger Marabou) och Nestlé och regeringarna i bland annat Elfenbenskusten, Ghana och Ecuador lovar att arbeta för att förbättra levnadsstandard och arbetsvillkor för människor i kakaosektorn, särskilt för barn och kvinnor, med FN-standarder ”i åtanke”.

De säger också att de ska arbeta för att öka produktiviteten på ett miljömässigt hållbart sätt.

Mondelez, numera världens största chokladtillverkare, har för sin del lovat satsa 400 miljoner dollar under tio år för att göra de kakaoodlingar koncernen använder socialt och miljömässigt hållbara. En fjärdedel av pengarna ska gå till 75 000 odlare i Elfenbenskusten

De senaste åren har också en allt större del av produktionen ”certifierats”, det vill säga producenterna har fått rätt att märka sina produkter med exempelvis Fairtrades eller Rainforest Alliances sigill, eftersom de uppfyller ett antal villkor för miljö och sociala förhållanden.

Läs också: Kundvagnsrevolutionären tror på marknad med ansvar

Certifiering är nog bra, menar Antoine Fountain i en presskommentar till sin rapport:

– Men det måste kompletteras med större uppmärksamhet på arbetarnas villkor rent allmänt i de berörda länderna, som att bönderna får bättre betalt.

Han anser att konkurrensen mellan certifierande organisationer varit nyttig, men den har också orsakat en viss oöverskådlighet för konsumenterna.

Dessutom är choklad ofta svårare att spåra än exempelvis kaffe. Choklad ingår i mängder av konfektyr och bakverk. Det är lätt att hitta ett miljösigill på en chokladkaka, men hur vet man att lösgodiset kommer från schysst produktion?

Läs också: ”Miljömärkning inte alltid pålitlig”

Läs också: Förvirring kring miljömärkningar

 



Andra har läst

Mer från förstasidan

aulamedica500
Foto:TT

 THE-lista. Tre svenska lärosäten bland världens 100 högst ansedda.

hamrén-500
Foto:Bildbyrån

 Johan Esk: Förvandlingen är sensationell – han är i hysterisk form. 4  3 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Rosenberg: ”Även snedträffarna verkar gå in nu för tiden.”

 Superjämnt i Malmös grupp. Så gick övriga Champions League-matcher.

 Åge Hareide irriterad. ”Jag svarade bara på en fråga.”

 Ny miljonbonus för MFF. Så mycket är segern värd.

 Sverige eller Danmark? ”Jag får ta ställning till vilket om jag skulle få frågan”, säger Robin Olsen. 4  4 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

olsen-144
Foto:Bildbyrån

 Historisk Malmöseger. Vann hemma i Champions League. 16  4 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

 Halsti kan missa guldmatchen. ”Röntgen avgör om jag spelar.” 4  4 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Gripen supporter fritogs med våld. Angrep polis och väktare. 15  6 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

karnkraft500
Foto:Lars Lindqvist

 Om miljöpolitiken. Industrin reagerar med oro på MP och S besked. 174  48 tweets  126 rekommendationer  0 rekommendationer

 Med stöd av Sverigedemokraterna. ”Lyssnar de inte finns majoritet.” 529  71 tweets  458 rekommendationer  0 rekommendationer

bjorklund144
Foto:TT
mp_144102
Foto:Thomas Karlsson

 Olika besked om kärnkraft. Regeringen kommer inte stänga reaktorer. 207  11 tweets  185 rekommendationer  11 rekommendationer

 DN Ledare. Åsa Romson misslyckas i politikens marshmellowtest. 21  4 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Enligt schwiezisk bank. Europas rikaste blir alltmer förmögna. Men inte överallt. 29  4 tweets  22 rekommendationer  3 rekommendationer

luxemburg244
Foto:AP
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: