Just när du trodde att mardrömmen var över. . .Den spirande återhämtningen efter den förra finanskrisen såg så lovande ut förra året. Men 2011 blev ett skräckår, både för världsekonomin och för börserna.
Finanskrisen från 2008 såg ut att ha värkt ut, prognoserna var blommiga inför 2011. Men sedan spårade allting ur igen med jordbävningar, skuldkriser och en skälvande euro.
Under vårvintern stod det klart att Grekland, Portugal och Irland hade sådana problem att de måste få hjälp. Och då var bankernas tradingchefer tvungna att börja räkna på risker de aldrig brytt sig om tidigare.
– De människor som sitter och handlar med europeiska statsobligationer var inte alls vana vid att hantera sådan här analys. De var skickliga på att bedöma en avkastningskurva, hur skillnaden mellan korta och långa räntor ändras över konjunkturcykeln, några hundradels procentenheter hit eller dit, säger John Hassler, professor i nationalekonomi i Stockholm.
– Men nu fick de plötsligt börja fundera över risken för att ett land gör bankrutt eller att euron kollapsar. Och jag tror att bankerna fortfarande har svårt att få in folk som klarar den analysen, säger Hassler.
Oron på finansmarknaderna ledde också till en aktieskräck som fick börserna att falla kraftigt över stora delar av världen under 2011. Det är sällsynt med långa historiska perioder när aktier har gått minus men i dag ligger aktieindex klart lägre än under IT-yran för tolv år sedan.
– Det har varit en brutal nedvärdering av aktier, man har tagit väldigt mycket höjd för att aktier är en riskabel tillgång. Man har höjt riskpremien på aktier och precis som vi hade en övervärdering av aktier under IT-bubblan har vi en extrem undervärdering nu. Det talar för en bra utveckling under de kommande tio åren, säger Esbjörn Lundevall, analyschef på SEB.
Men i svenska folkets privatekonomi har det inte gått lika illa. Det var först under andra halvåret som skuldkrisen sänkte framtidsförhoppningarna och den svenska BNP-tillväxten blir riktigt bra räknat över hela 2011. Så fram till nu har framtidsskräcken inte hunnit få så stor effekt på svenskarnas privatekonomi. Det mest negativa för hushållens privatekonomi är att Riksbanken hann höja räntan tre gånger under våren. Men de blev också blåsta på det jobbskatteavdrag som finansminister Anders Borg ställt i utsikt. Och pensionärerna får vänta på den skattesänkning som de hoppats på, eftersom finansdepartementet tycker att det behövs höga skyddsvallar om tsunamivågor börjar rulla in från Europa under nästa år.