Kushitfolket har länge uppskattat kamelmjölk.
I de nordöstra delarna av Kenya, där de flesta kushiterna bor, är kamelerna en ren överlevnadsfråga.
– Kameler är bättre än kor eftersom de kan överleva när det är torka, men det kan inte korna, så jag kan tjäna pengar även under torrperioden, säger 45-åriga Halim Hussein till nyhetsbyrån AFP.
Hussein har 84 kameler och 120 kor (hon skulle gärna byta några kor mot kameler) och är en av 64 kvinnor i ett kooperativ i staden Isiolo som skickar 3.000–5.000 liter kamelmjölk per dag till huvudstaden Nairobi, 28 mil söderut.
Efterfrågan växer snabbare och mer än någonsin.
Den växer så mycket att den holländska biståndsorganisationen SNV uppmanat kvinnorna att öppna en mjölkbar i Isiolo för att introducera besökare i kamelmjölkens unika smaker.
Utvecklingen behöver inte stanna där.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har kamelmjölksindustrin potential att omsätta tio miljarder dollar årligen (drygt 65 miljarder kronor). Det som krävs är en smartare förpackning och större investeringar.
– Det finns redan en hög efterfrågan på kamelmjölk i utvecklingsländerna, säger tyske Holger Marbach, som startade Vital Camel Milk, ett företag som gör yoghurt, glass och andra produkter baserade på kamelmjölk.
Enligt Marbach är Latinamerika, Sydafrika och Förenade Arabemiraten redan starka kunder. Men kamelmjölken har egenskaper som skulle kunna göra det till en ny hälsodryck – och en allt viktigare exportvara.
”Kamelmjölk är något saltare än komjölk, tre gånger så rik på c-vitamin och är känt för att vara rik på järn, omättade fettsyror och b-vitaminer”, skriver FAO på sin hemsida.
I Ryssland, Kazakstan och Indien händer det att läkare skriver ut kamelmjölk för att påskynda patientens tillfrisknande och i Afrika förekommer det som rekommendation för människor med aids.
Det pågår också forskning för att utreda om kamelmjölken kan minska risken för diabetes och hjärtinfarkt.
I Isiolo fortsätter man att mjölka sina kameler. Samtidigt drömmer man.
– I framtiden funderar vi på att skaffa en kamelmjölksfabrik, säger 56-årige Adan Ali, den ende mannen i mjölkkooperativet.
– Vi tror att kamelmjölk kan bli guld, eftersom att vi snart kommer att börja exportera till EU.