- Risken att vi måste göra ett återtag är extremt stor, säger AMF:s vd Ingrid Bonde.
AMF Pension har aldrig tidigare tagit tillbaka pengar som bolaget redan fördelat bland sina sparare. Men nu är risken påtaglig.
Pensionsbolagen är hårt pressade av den långvariga nedgången på världens börser. Det krävs därför en börsrusning av sällan skådat slag fram till den 1 februari för att AMF Pension inte ska behöva göra ett återtag.
- Vi har påverkats som alla andra av den finansiella krisen. Med den policy vi har får spararna tidigare vara med vid en uppgång, men vi är också snabbare med att bromsa vid en nedgång, säger Ingrid Bonde, som sedan början av december är vd för AMF Pension.
Det innebär att bolaget förmodligen blir ett av de första som gör återtag från spararna den här gången.
I så fall berörs alla som har en traditionell pensionsförsäkring hos AMF Pension, ungefär en miljon sparare. Återtaget gäller alltså både privat pensionssparande och avtalspensioner. Den statliga pensionen påverkas däremot inte.
Ett återtag innebär att det belopp som är knutet till återbäringsräntan sänks. Men återtaget påverkar inte den garanterade räntan.
För dem som gått i pension och kvitterar ut pension betyder ett återtag att utbetalningarna blir lägre. En åtgärd som är mycket impopulär bland spararna.
Definitivt besked om det blir något återtag och i så fall hur stort det blir kommer när januari är slut.
Det som styr återtaget av pensionspengar är konsolideringen i pensionsbolagen, alltså skillnaden mellan bolagens tillgångar och åtagandena till spararna. När konsolideringen är under 100 räcker inte tillgångarna.
AMF och flera andra har hela hösten haft en konsolideringsnivå under 100. Ingrid Bonde utgår därför från att flera bolag kommer att återta pengar.
- Traditionellt har AMF haft en hög andel av spararnas pengar investerade i aktier. Man var klok nog att redan hösten 2007 börja minska den andelen. Av det skälet är utvecklingen 2008 ändå bra i relation till marknadsutvecklingen, säger Ingrid Bonde.
Finanskrisen sätter fingret även på andra frågor. En sådan är behovet av bättre kunskaper i ekonomi, menar Ingrid Bonde.
Under sina sista månader på Finansinspektionen var hon ute på en utbildningsturné på gymnasieskolor med konsumentverket och Kronofogdemyndigheten. Ingrid Bonde tycker att det behövs mer löpande utbildning i privatekonomi och konsumentfrågor och ser strategin som England valt som en förebild.
- Där är utbildningen anpassad till olika skeden i livet. Blivande föräldrar får en sorts utbildning, unga som flyttar hemifrån en annan, skolelever ytterligare en och så vidare. Utbildningen går också ofta via arbetsgivaren eller intresseorganisationer. Den modellen har goda förutsättningar att fungera även i Sverige, säger hon.