Redan innan EU:s stats- och regeringschefer anlänt till det informella EU-toppmötet i Bryssel fanns det en uppgörelse om stöd till Grekland. En liten grupp med bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy enades om ett dokument, som sedan alla 27 EU-ledarna skrev under. Även den grekiske premiärministern Giorgos Papandreou.
Stödet han får är av mer politisk och moralisk natur. EU-ledarna ger sitt stöd till det tuffa åtgärdsprogram som Grekland lovat genomföra för att pressa ned sitt gigantiska budgetunderskott. Redan i år ska det minska med 4 procentenheter. Grekernas ansträngningar kommer noga att övervakas av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och experter från Internationella valutafonden (IMF).
I dokumentet sägs också att Grekland inte bett om något finansiellt stöd. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt ”nöjdförklarade” sig Papandreou med denna formulering.
– Detta är nu i händerna på grekerna, säger Reinfeldt om den krishantering som ligger framför.
Världens finansmarknader väntade med spänning på besked från EU-ledarna, men de tycks inte vara nöjda med vad de fick höra. Euron fortsatte att pressas hårt under torsdagen.
På måndag kväll möts euroländernas finansministrar i Bryssel. Då kommer diskussionerna att fortsätta om hjälpen till Grekland. Enligt eurogruppens ledare, Luxemburgs premiärminister Jean Claude Juncker, har EU-ledarna enats om en uppsättning verktyg som kan användas vid ett eventuellt behov av en grekisk räddningsaktion.
Sveriges linje är att svenska skattepengar inte ska användas i riskfyllda räddningsmanövrar för Grekland, särskilt inte om den svenska regeringen saknar inflytande över processen.
Toppmötet hölls i det anrika Bibliothèque Solvay i Bryssel. Platsen var vald med omsorg av den nye permanente ordföranden Herman Van Rompuy. Där skulle EU-ledarna i lugn och ro kunna tänka stort och fritt om EU.
Men Rompuys första möte blev betydligt kortare än planerat. Diskussioner om hjälp till Haiti och fortsatta klimatförhandlingar ströks helt sonika från dagordningen.
Innan mötet kidnappades av den grekiska krisen skulle huvudnumret för toppmötet ha varit hur EU ska bli mer konkurrenskraftigt de närmaste tio åren. Nu blev det en start på diskussionen som kommer att pågå under hela våren.
EU-ledarna vill att den så kallade 2020-strategin ska ha kvantifierbara mål och dessa ska dessutom vara betydligt färre än de 24 riktlinjer som finns i dagens Lissabonstrategi. Däremot vill ingen ha sanktioner för EU-länder som inte lever upp till målen.
– Blir målen tydligare och färre, så kommer det att bli synligare vilka skillnader som finns mellan länderna att uppnå resultat, säger Reinfeldt.
Finansminister Anders Borg sa efter ett samråd med riksdagens EU nämnd att det kommer att ta tid för Grekland att återvinna trovärdighet på de finansiella marknaderna.
På sitt möte i Bryssel nästa vecka ska EU-ländernas finansministrar koncentrera sig på den grekiska krisen och vad som kan göras. På frågan om han väntar sig en diskussion om nödlån till Grekland konstaterar han att grekerna har sagt, senast på torsdagens extra EU-toppmöte, att de inte begär något ekonomiskt stöd från de övriga EU-länderna.
- Vad som kan komma senare ska man vara försiktig med att bedöma, säger Borg.
Nyckeln till trovärdighet i det drakoniska program för budgetsanering som Grekland ska ge sig in på är den utomstående kontroll som framförallt Internationella valutafonden (IMF) ska ägna sig åt, enligt Borg.
För Sverige har det varit viktigt att trycka på för att också IMF får en roll, inte bara EU-kommissionen, i att utforma, följa upp, granska och utvärdera det grekiska programmet. Ska Grekland klara det självpåtagna målet om att får ner budgetunderskottet från över 12 procent till 3 på tre år krävs svåra beslut.
- Det sliter isär ett samhälle, men åtgärderna är nödvändiga. Har du försatt dig i djupa problem är det smärtsamma beslut som krävs, säger Borg.