Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Kinas ”nya sidenväg” – en gigantisk handelssatsning

Foto: AFP

”Ett bälte, en väg” är Kinas enorma infrastruktursatsning som ska stärka landet ekonomiskt och geopolitiskt. Från Asien till Europa, Mellanöstern och Nordafrika ska järnvägar, hamnar och fabriker byggas.

Den ”nya sidenvägen”, som projektet också kallas, visar den kinesiska presidenten Xi Jinpings vurm för historien. Likt den förhistoriska sidenvägen som gick från dåvarande huvudstaden Chang'an i mellersta Kina, nuvarande Xi'an, genom Centralasien till Mellanöstern ska 2000-talets motsvarighet göra samma sak. Och lite till.

– Det här är en av modern tids största infrastruktursatsningar, säger Kinaexpert Kristina Sandklef till TT.

Men som ofta när den ekonomiska jätten Kina agerar på världsscenen är motiven mångbottnade. Dels vill man genom infrastruktursatsningarna i landets centrala och västra regioner skapa politisk stabilitet. Det är viktigt inte minst i provinsen Xinjang, som har skakats av flera blodiga separatistdåd.

– Att utveckla Xinjang är ett försök att skapa lugn och ro. Tanken är att tillväxt ska öka den politiska stabiliteten.

Ett andra skäl är behovet av förenklade varutransporter till Europa. Att transportera landvägen, via motorväg, eller tåg går snabbare än att via ostkusten skeppa varorna via båt. I samband med ”den nya sidenvägen” flyttas därför flera tillverkningsindustrier från kusten till inlandet.

– Tillväxten de senaste 20 åren har i mycket varit baserad på infrastrukturinvesteringar. Nu fortsätter man med samma modell utomlands.

Men även på haven planeras storskaliga satsningar. Den så kallade ”maritima sidenvägen” är ytterligare en del i satsningen som syftar till att koppla samman kinesiska kuststäder med Afrika, Mellanöstern och Europa.

Bland annat bygger Kina sedan ett par år oljeraffinaderier och oljedepåer vid hamnen i Gwadar i sydvästra Pakistan och är dessutom involverad i hela hamnanläggningen.

– Satsningen i Pakistan är riskabel, inte minst när det gäller en planerad oljeledning genom västra Pakistan där talibanerna har flera starka fästen, säger Sandklef.

Det finns dock andra större aktörer som kan komma i vägen för Kinas planer. I en rapport skriven av Christer Ljungwall, vid myndigheten Tillväxtanalys i Peking, påpekas att ”den nya sidenvägen” kan tolkas som ett sätt för Kina att öka både sin hårda och mjuka makt i regionen. Det sker i så fall på de gamla stormakterna USA:s och Rysslands bekostnad.

– Ryssarna ser de centralasiatiska republikerna som del i sin intressesfär och det ska bli intressant att följa hur de reagerar på den här utvecklingen, säger Sandklef.

Slutligen pekar många bedömare på Kinas behov av att få avkastning för landets enorma överkapacitet av stål och andra tunga industriprodukter. Stålproduktionen som är en viktig del i tillväxten kräver stora mängder energi som ofta kommer från kolkraft. Kina är också världsledande när det gäller modern kolkraftsteknologi och har stor överkapacitet även på det området, enligt Karl Hallding, vid Stockholm Environment Institute.

”En väg, ett bälte” väcker därför frågor om det smutsiga kolet återigen kommer vara den huvudsakliga energikällan i Kinas ekonomiska expansion. Redan nu är satsningarna i Pakistan till stor del baserade på kolenergisystem.

– Om ”Ett bälte, en väg” kommer att baseras på kol, så är vi rökta. Då kommer inte klimatuppgörelsen i Paris betyda någonting, men kommer satsningarna i stället att baseras på förnyelsebara energikällor finns enormt potential, säger Hallding till TT.

Fakta: Den nya Sidenvägen

Kina planerar att öka integrationen med sina grannar i Central- och Sydostasien. Inledningsvis har landet öronmärkt motsvarande 340 miljarder kronor i en särskild infrastrukturfond som ska fungera som en grundplåt för investeringarna. Summan är dock långt i från tillräcklig. Enligt en uppskattning gjord av den Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) behövs motsvarande 70.000 miljarder kronor.

Totalt befolkas ”bältet” som berörs av satsningen och som sträcker sig från Stilla havet i öst till Östersjön i väst av tre miljarder människor.

Källa: Tillväxtsanalys i Peking/Näringsdepartementet.