För andra gången på kort tid har EU-länderna tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) fått rycka ut och rädda ett euroland. Efter Grekland är det Irlands tur att få hjälp att låna när marknadens villkor blir för tuffa att klara av. Nu får Irland tre års andrum för marknadens attacker och kan låna till i genomsnitt 5,8 procents ränta. Men pengarna kommer inte utan krav på motprestationer.

Irländarna får räkna med tuffa besparingar och skattehöjningar. Finansminister Anders Borg (M) tror på irländarnas ansträngningar, men han hade hoppats på en höjning av Irlands superlåga bolagsskatt, som flera EU-länder tycker är mer eller mindre skattedumpning.

– Det hade underlättat den politiska förankringen, säger Borg efter mötet i Bryssel.

– Men vi respekterar samtidigt det irländska självbestämmandet.

Räddningspaketet på 85 miljarder euro, som klubbades på söndagskvällen i hopp om att få en lugnare vecka på finansmarknaden, kommer bland annat från den räddningsfond som skapades i våras för euroländer i kris, från IMF och från tre länder utanför eurosamarbetet: Sverige, Danmark och Storbritannien. Dessutom bidrar irländarna själva med 17,5 miljarder euro.

De irländska bankerna är en stor orsak till att krisen gått över styr. Nu öronmärks 35 miljarder till banksektorn, som måste genomgå en stor förändring.

Sverige hade inte behövt ställa upp med lån, eftersom vi inte är ett euroland. Anders Borg anser att det ligger i Sveriges eget intresse att stödja ett litet land i kris. Men efter ekonomiskt stöd till Irland, Island och Lettland bedömer han det som osannolikt att Sverige skulle hjälpa fler, exempelvis Portugal och Spanien.

– Bedömningen måste göras från fall till fall, men det är osannolikt att vi deltar i ytterligare bilaterala program i närtid, säger Borg.

Finansministrarna passade också på att dra upp riktlinjerna för den permanenta räddningsfond som ska ta vid när den tillfälliga löper ut 2013. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har orsakat konvulsioner på finansmarknaderna den senaste tiden efter uttalanden om att banker och andra investerare måste vara med och dela risken när stater inte klarar av sin ekonomi.

I ett uttalande från euroländernas finansministrar sägs att den permanenta fonden ska bygga på samma regler som den tillfälliga. Men den privata sektorn ska kunna delta från fall till fall.

Beslut om den permanenta räddningsfonden väntas på EU-ledarnas toppmöte i mitten av december.