Det drar ihop sig för landets blivande studenter. Snart går ansökningstiden för vårens högskoleutbildningar ut, men är du osäker på studievalet kan det rent ekonomiskt vara bättre att börja jobba istället.
Det visar nya beräkningar som baseras på den framtida livslönen.
Det allra sämsta du kan göra ur ett ekonomiskt perspektiv är att börja plugga på högskolenivå och dra ut på studietiden.
Den som förlänger sina studieår med till exempel två år kommer i snitt att förlora 500.000 kronor i livslön efter skatt.
– Det innebär en kostnad som faktiskt blir större än själva studielånet, säger Johan Olsson som är utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv.
Livslönen är inkomsten som du förmodas tjäna in under samtliga yrkesverksamma år.
Beräkningarna på den framtida livslönen vilar på uppgifter från Statistiska centralbyrån och enligt Johan Olsson har den här typen av uträkningar inte gjorts tidigare.
En annan faktor som påverkar livslönen är när studierna påbörjas. Ju senare i livet det sker desto lägre livslön ger det generellt sett, eftersom antalet jobbår då blir färre.
– Jämfört med andra länder så etablerar sig svenskar sent på arbetsmarknaden. Ofta sker det först vid 27 års ålder och det beror på att vi tenderar att börja plugga senare och att studietiden blir längre än tänkt.
Anledningar till detta kan vara att många från början varit osäkra på utbildningsvalet och väljer en annan studieväg allteftersom eller tar sabbatsår tror Johan Olsson.
Beräkningarna visar också att gymnasieutbildningar i många fall leder till en minst lika bra livslöneutveckling jämfört med högskoleutbildningar.
– Den som börjar jobba direkt efter gymnasiet kommer att tjäna ihop en livslön som i många fall ligger på samma nivå som den som väljer att plugga vidare. Men detta varierar ju förstås också beroende på vilket yrke man väljer att utbilda sig till, läkare och civilingenjör är ju exempel som alltid ger en högre livslön.