Efter många turer har Grekland fått ett nödlån - vad innebär det?¨

– Det innebär att det akuta hotet om statsbankrutt är avvärjt åtminstone till 2014. För innan dess behöver inte grekiska staten låna upp nya pengar på finansmarknaden.

– För övriga euroländer är det också en tillfällig lättnad. De får möjlighet att ägna sig åt alla övriga problem i skuldkrisens spår, som hur de ska skydda Portugal, Spanien och Italien från att hamna i samma läge som Grekland.

Varför har det varit så svårt att komma överens?

– Det har varit svårt att få fram ett program som har åtminstone en viss mån av trovärdighet att Grekland någon gång i framtiden ska kunna stå på egna ben.

– Den ekonomiska nedgången är så dramatisk och landets skuldberg så stort att det krävs radikala åtgärder både när det gäller förändring av landets ekonomiska grundvalar, den bristande konkurrenskraften jämfört med omvärlden och medborgarnas bristande tillit till staten, och unika stödinsatser från övriga euroländer för att landet ska ha någon chans.

– Ovanpå det kommer politikerna inrikespolitiska problem, både i Grekland och övriga eurozonen. De riskerar att inte bli omvalda om de genomför impopulära åtgärder.

Det här är det andra nödlånet - vad är det som säger att det kommer räcka den här gången?

– Det finns många ekonomer som redan nu säger att det kommer att behövas nya lån redan 2015. Till och med i EU-kommissionens interna rapporter, som Reuters läst, står det att det kan bli nödvändigt, om Grekland inte lyckas genomföra de reformprogram som man nu åtagit sig bland annat för att få fler greker att betala korrekt skatt.

– Det som talar för är att en hel del åtgärder faktiskt kommit igång under de två senaste åren och kanske kan börja få effekt nu. Dessutom kommer kontrollen att den utlovade politiken genomförs bli mycket hårdare nu, med experter från EU-kommissionen, euroländerna och Internationella valutafonden på plats permanent i Aten.

Kommer Grekland att kunna leva upp till de tuffa kraven?

– Det är svårt att förutse. Men trots de stora demonstrationerna vill tre fjärdedelar av grekerna fortsätta vara med i eurozonen, visar nya opinionsmätningar. Det har också varit en mer genomgripande debatt i Grekland de senaste månaderna och de ledande grekiska politikerna vet att EU-pengarna kommer att dras in om de inte följer avtalen.

– Däremot kan man vara säker på att det lär bli förändringar och förseningar i programmen de kommande åren. Det handlar om minst ett decennium innan Grekland kan hoppas vara tillbaka igen på den nivå där det befann sig för några år sedan.

Vad händer nu?

– Det krävs en rad snabba beslut de närmaste veckorna. Nedskrivningen av bankernas lån till grekiska staten ska sättas igång, de grekiska bankerna ska få nya pengar för att undvika konkurs och alla beslut om åtstramningar som Grekland pressats till ska sättas igång. Och de första utbetalningarna från EU:s räddningsfond till Grekland ska göra det möjligt att den 20 mars klara den amortering på 14,5 miljarder euro som legat som ett akut bankrutthot över landet de senaste månaderna.