Den ekonomiska krisen närmar sig obevekligt Sveriges kommuner. Runt om i landet förbereder man sig för ett stålbad där flera tusen jobb riskerar att försvinna, enligt kommunernas egna uppskattningar.
Närmare en miljon kommunanställda undrar över sina jobb och hur kvaliteten ska påverkas av det budgetarbete som just nu pågår ute i kommunerna. Tre av fyra kommunanställda jobbar inom vård, omsorg, skola och förskola.
– Prognoserna för skatteintäkterna revideras ned och det finns kommuner som redan i år rivit upp lagda budgetar för att spara ytterligare, säger Stefan Ackerby som är biträdande chefsekonom på Sveriges Kommuner och landstings avdelning för ekonomi och styrning.
Krisen har inte nått kommunerna ännu. När konjunkturen går ned dröjer det innan effekterna når den offentliga sektorn. Men med en närmast ödesbestämd kraft närmar sig problemen också landets kommuner.
Redan förra året gick cirka 70 kommuner med underskott, men det är nästa år som krisen på arbetsmarknaden får genomslag i kommunerna. Detta på grund av att ökad arbetslöshet ger mindre skatteintäkter och troligen också ökade utgifter för socialbidrag.
– Det finns ett starkt motstånd mot att höja skatterna. I synnerhet i borgerligt styrda kommuner av politiska skäl, men också för att hushållen får en försvagad ekonomi under lågkonjunkturen. Dessutom spelar det in att det är valår nästa år, säger Stefan Ackerby.
Återstår alltså besparingar. Och även om det går att effektivisera verksamheter och skjuta upp investeringar är det till slut minskad personal som är lösningen.
– I januari visade en enkätundersökning vi gjorde att sysselsättningen i kommunerna minskar med 15.000 personer år 2010. Sedan dess har prognoserna blivit ännu dystrare, säger Stefan Ackerby.
– Kommunernas anställda behöver öka från år till år för att svara mot behoven, till exempel med allt fler äldre.
De senaste åren har arbetslösheten varit låg och kommunernas ekonomi har stärkts, men statens så kallade balanskrav gör att det inte går att samla i ladorna och gå med förlust under perioder med ansträngd ekonomi.
– Det vore en rimlig strategi och vi arbetar intensivt med den frågan. Vi menar att det borde gå att göra så utan lagändringar, men de regelverk som finns behöver förtydligas, säger Stefan Ackerby.