Mer än varannan kommun kan komma att gå back nästa år – och många trotsar lagen och går medvetet med underskott. Den bedömningen gör organisationen Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Regeringen är starkt kritisk till kommunernas agerande.
Den kraftigt stigande arbetslösheten slår nu hårt mot kommunernas ekonomi. Inför 2010 finns det mindre pengar till barnomsorgen, skolan och äldrevården. Och för att undvika kraftiga skattehöjningar och drastiska nedskärningar väljer många kommuner att i stället trotsa balanskravet i kommunallagen.
– Benägenheten att höja skatten är ganska liten. Det är valår 2010. Och trots att många kommuner varslat personal om uppsägning räcker åtgärderna inte till, säger Stefan Ackerby, tillförordnade chefsekonom på SKL.
Mellan 50 och 60 av landets 290 kommuner kommer enligt Stefan Ackerbys uppskattning att lägga en budget för 2010 som visar underskott. Och många kommuner lägger en budget som visar plus, men där de inte ens själva tror den går ihop. I slutändan kommer mer än hälften av kommunerna att tvingas gå till banken eller i bästa fall ta av sparat kapital för att betala invånarnas välfärd.
– Dessa kommuner menar att det är orealistiskt att åstadkomma balans i budgeten. De mäktar helt enkelt inte med de kraftfulla åtgärder som skulle krävas, säger han.
Kommunminister Mats Odell är djupt bekymrad över DN:s uppgifter och varnar för följderna av en för slapphänt budgetpolitik.
– Vi vill inte tillbaka till 90-talets problem. Varje kommun har ett ansvar att följa balanskravet och bidra till att vi har en bra ordning i de offentliga finanserna, säger han.
Balanskravet är dock luddigt formulerat. Kommunerna kan åberopa ”synnerliga skäl” och på så sätt kringgå kravet. För kommuner med en stor buffert att ta av kan det vara ett klokt beslut att nu trotsa balanskravet, menar flera ekonomer DN talat med. Värre är det för den hälft av landets kommuner som redan före krisen hade större skulder än tillgångar.
– Det är ytterst olämpligt för dessa kommuner att dra på sig nya underskott. Det skjuter bara problemet på framtiden, säger Ola Eriksson, chef för Föreningen Sveriges kommunalekonomer.
Enligt SKL måste regeringen skjuta till ytterligare resurser till kommunerna, men det är inte bara kommunerna som skriker efter mer för att kunna finansiera välfärden. Det gör även landstingen. Och där är situationen än mer bekymmersam.
Men Mats Odell håller ändå öppet för höjda anslag.
– Vi följer utvecklingen löpande och utesluter inte ytterligare åtgärder, säger han.