I många svenska kommuner går ungdomar år efter år utan att få jobb. Allra sämst är det i gamla industristäder och bruksorter. Det visar siffror för samtliga Sveriges kommuner som DN låtit Arbetsförmedlingen ta fram.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige har länge legat över genomsnittet i EU. Arbetslöshetssiffrorna för januari bekräftar bilden. Och de siffror DN plockat fram visar att det är i samma kommuner där problemen kvarstår år efter år (se grafik härintill). Den gemensamma nämnaren är att ungdomsarbetslösheten slår hårdast mot kommuner som haft svårt att ställa om sin arbetsmarknad till moderna förhållanden.
Gamla bruksorter tillhör därför de värst drabbade. I värmländska Hagfors är arbetslösheten bland ungdomar mellan 18 och 24 år nästan 34 procent och har som mest varit uppe i 45 procent de senaste fyra åren.
Ungdomsarbetslösheten är ungefär lika stor i Ronneby och Bromölla. I Olofström har den varit uppe i 43 procent.
Hög ungdomsarbetslöshet hittar man också mitt i de mest tätbefolkade delarna av landet, ofta på ställen med hög andel invandrare. I Eskilstuna en dryg timmes bilresa från Stockholm ligger ungdomsarbetslösheten på 28 procent. I Landskrona, mitt emellan Malmö och Helsingborg, är den lika hög.
Den dystra arbetsmarknaden i gamla bruksorter och industristäder som Eskilstuna kan förklaras på samma sätt, anser Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen.
– Eskilstuna är snarlik gamla bruksorter med liknande näringsstruktur som dessa. Eskilstuna har inte kommit lika långt mot tjänstesamhället som städer av samma storlek med universitet, förklarar Olsson.
Antalet arbetslösa i större tätorter är högre än på bruksorter. Men problemet är betydligt svårare att hantera där.
– När man tittar på bruksorterna kommer man in på den verkliga arbetslösheten. Där finns verkligen de som behöver stöd. Där är det lättare att hamna i ett permanent utanförskap, säger Olsson och pekar på den återkommande förklaringen:
I gamla bruksorter lever det kvar en kultur som gör att de yngre männen fortfarande förväntar sig att få jobb på den dominerande industrin. Många har en svag studietradition och det gör dem än mindre benägna att flytta, speciellt killarna.
Procenten arbetslösa i de mindre orterna är dessutom ofta samma personer månad efter månad. På större orter är arbetsmarknaden mycket mer blandad och där finns många fler jobb inom handel, restauranger och andra delar av tjänstesektorn. Det är till stor hjälp för många unga, påpekar Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, och fortsätter:
– I de större tätorterna finns fler jobb där utbildningskraven är lägre. Där har man hela spektrat från jobb utan krav på utbildning till jobb där kraven är väldigt höga.
Den bistra sanningen för unga arbetslösa, speciellt de som gått länge utan jobb, är att deras cv saknar den skolunderbyggnad som de flesta arbetsgivare kräver.