DN:s arbetsmarknadsreporter Bosse Andersson reder ut turerna kring konflikten i Vaxholm.
På sommaren 2004 kom det lettiska företaget Laval un Partneri till Vaxholm för att jobba med ombyggnaden av Söderfjärdsskolan i Vaxholm.
I juni tog Byggnads kontakt för att förhandla om ett kollektivavtal för de anställda. Kontakterna höll på av och till fram till september då förhandlingarna avslutades. Laval un Partneri gick inte med på Byggnads krav.
I oktober varslade Byggnads om blockad och den 2 november trädde den i kraft. En månad senare inledde elektrikerförbundet en sympatiblockad.
Laval un Partneri hade under tiden tecknat ett avtal med det lettiska facket och menade att det skulee gälla.
Den 7 december gick det lettiska bolaget till Arbetsdomstolen, AD. AD beslöt två veckor senare i en så kallat interimistisk dom, som fälldes i väntan på huvudförhandling, att blockaden var laglig.
Efter det beskedet lade ytterligare fem LO-förbund varsel om blockad mot bolaget.
I februari valde Laval att ge upp och arbetarna åkte hem. Det svenska dotterbolag, L&P Baltic Bygg, som hyrt in dem från Laval gick i konkurs.
Men frågan levde vidare i AD där en huvudförhandling hölls
I stället för att komma med en dom valde AD att skicka frågan vidare till EG-domstolen.
"Arbetsdomstolen anser att EG-rättens innebörd inte är klar såvitt avser frågorna om de mot bolaget vidtagna stridsåtgärderna är förenliga med förbudet mot inskränkningar i den fria rörligheten för tjänster och förbudet mot diskriminering", lyder ledamöternas motivering.
Först sedan man fått ett utlåtande därifrån går man vidare och kommer med en dom. När EG-domstolens utlåtande kommer är oklart, men handläggningstiden brukar vara lång och inom ett par år är det inte troligt att det kommer ett besked.