Konjunkturen vill inte riktigt ta fart i omvärlden. USA-ekonomin hackar och statsskulderna i Europa finns kvar.
Nu ökar sannolikheten för att Riksbanken skjuter räntehöjningarna en bit in i framtiden.
Efter Greklandskrisen på försommaren såg det mesta bra ut och återhämtningen tycktes vara på väg, Riksbanken höjde räntan i juli och aviserade ett pärlband av nya höjningar framöver. Om tre år skulle reporäntan vara uppe i närmare 4 procent.
Men under sommaren har återhämtningen i USA dämpats, Kina har bromsat och de europeiska problemen är inte lösta. Så nu är det inte alls lika säkert att Riksbanken kommer att leverera alla de räntehöjningar som tidigare tycktes vara på väg.
– Den amerikanska centralbanken bekräftar att inbromsningen pågår i USA-ekonomin. Och vi vet att när det blir problem i USA blir tyvärr många andra länder delägare av det problemet. Den globala riskbilden ser annorlunda ut nu än för bara en eller två månader sedan, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
Kinas snabba tillväxt har också dämpats även om det är en självvald inbromsning. Men de europeiska statsskuldsproblemen ligger fortfarande och pyr. När som helst kan de blossa upp igen. Finansminister Anders Borg har också under sommaren varnat för risken för ny statsskuldoro till hösten.
– Även om marknaden inte haft fokus på statsskulderna har de inte försvunnit. Det mest akuta fasen har passerat men problemen finns kvar och måste hanteras. Och det kommer att krävas mycket av de europeiska regeringarna för att kunna genomdriva den politik som behövs, säger Bergqvist.
De flesta bedömare räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan under hösten, upp till drygt en procent. Men vart räntan ska ta vägen efter årsskiftet är inte längre lika tydligt.
Om den internationella konjunkturen dämpas kan låntagarna sedan få leva med låga räntor ett tag till.
– Riksbanken kommer att leverera några räntehöjningar i år, men sedan tror jag att de har ett vitt papper framför sig, säger Bergqvist.