Frågan är högst relevant då det är skakigt på flera andra håll, inte minst i Portugal och Spanien som pekas ut som nästa offer. Båda länderna är dessutom med och bidrar med nödlån i mångmiljardklassen till Grekland.
Och kommer den grekiska krisen att slå mot svensk tillväxt och bromsa återhämtningen från finanskrisen 2008?
Bland de svenska storbankerna har Swedbanks ekonomer redan räknat in eurokrisen i sin nya prognos.De har vägt in utvecklingen i hela eurozonen och även Storbritannien, inte bara Grekland.
- Förutom att riksbanken kan komma att höja räntan långsammare och mindre än förväntat så ligger vi redan nu ett par procentenheter under andra bedömmare vad gäller den svenska exporttillväxten under 2010 och 2011, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank till DN.se
Swedbank räknar med att den svenska exportens återhämtning stannar på en ökning på knappt 4 procent i år och något mer nästa år. Andra bedömmare talar fortfarande om en ökning på 5-6 procent.
Enligt Cecilia Hermansson är det dock svårare att just nu försöka väga in hur investeringsklimatet kommer att påverkas. Efterfrågan kan också komma att dämpas, frågan är bara i vilken omfattning
Konkunjunkturinstitut vill i dag inte dra för höga växlar och säga att den grekiska krisen omedelbart leder till en märkbar påverkan på det svenska konjunkturläget. Även om det skulle kärva i det internationella räddningsarbetet.
- Vårt huvudscenario är fortfarande att det grekiska åtstramningspaketet kommer på plats och att EU:s och IMF:s stödlån kommer att börja betalas ut som planerat.
Det säger Kristian Nilsson, biträdande prognoschef på Konjunkturinstitutet men tillägger:
- Men sannolikheten att regeringen ska lyckas implementera sitt paket fullt ut har minskat något sett på de senaste dagarnas utveckling.
Men prognosmakarna på KI vill alltså ogärna tala om smittoeffekter på andra europeiska länder. Samma ståndpunkt intar för övrigt EU:s permanente ordförande Herman von Rompuy.
- Läget för Portugal och Spanien har inget att göra med Greklands budgetkris, bedyrar Rompuy.
- Det jag ser nu är en totalt irrationell marknadsreaktion som hämtar kraft ur rykten utan substans, som när det gäller Spanien i går, men även vad gäller Portugal, säger han enligt Reuters.
Men andra tungviktare i branschen håller inte riktigt med. IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn och ECB:s Axel Weber varnar för allvarliga smittorisker.
Förutom att marknadstrycket mot Portugal och andra länder med budgetproblem i eurozonen kan öka till ohållbara nivåer befarar allt fler att europeiska banker med tung exponering mot skuldkrisen kan få problem.
Totalt beräknas europeiska banker ha obligationer och växlar från Aten, Lissabon och Madrid till ett värde av 1 300 miljarder dollar i sina balansräkningar, enligt analytiker på Credit Suisse.
Cecilia Hermansson på Swedbank konstaterar att svenska banker inte har sådana exponeringar direkt mot Grekland.
- Däremot kan man bli indirekt inblandad genom de transkationer man har med berörda banker. Sådana dominoeffekter är svåra att förutse, konstaterar hon.
Och på hemmaplan försöker Greklands finansminister Giorgos Papakonstantinou övertyga sitt eget folk att den enda vägen för landet att undvika inställda betalningar och bankrutt är att ta emot pengarna från våra europeiska partner och IMF.
Och för att nå dit måste man enas om det det framlagda treåriga ekonomiska programmet
- Vi ber om pengar från länder som själva har underskott, som själva är mål för spekulativa attacker. Vi måste övertyga dem om att vi kommer att ställa vårt hus i ordning, sade han.
Redan nu bekräftar Kristian Nilsson att KI i den prognos som lämnas den 23 juni väntas skriva ner Greklands BNP-tillväxt ”ordentligt”.
-Protestaktioner och andra missnöjesyttringar från folkmassorna på Atens gator ökar svårigheten för att man att lyckas med få igenom sparkraven, befarar Kristian Nilsson på Konjunkturinstitutet.
- Det innebär samtidigt ökade risker för en betydligt sämre utveckling för landet.
Även SEB:s ekonomer konstaterar att det saknas folklig uppbackning för det grekiska åtstramningspaket vilket är nödvändigt för att lånen från EU och IMF ska börja betalas ut..
”Ekvationen går nog inte ihop” befarar SEB:s ekonomerna i ett marknadsbrev.
- Skulle liknande räntenivåer som nu betalas för tvåriga grekiska statspapper börja sprida sig till de andra länderna i skuldhärvan och leta sig över Atlanten till USA är det riktigt illa, enligt SEB-ekonomerna.
”Då blir det mörkt”, konstaterar de.