Nu behövs efterfrågan; för tillfället är det mer angeläget med konsumtion än ökat sparande.
Hushållen håller i gång den svenska ekonomin. Hemmamarknaden blir särskilt viktig när exporten viker. Svenskarna sparar allt mer, vilket på flera sätt är fullt begripligt. Det har blivit svårare att få låna och bolåneinstituten ställer större krav på kontantinsats.
Många känner att deras tillgångar har tappat i värde, oavsett om det gäller bostad eller värdepapper, och försöker bygga upp en buffert. Hotet att bli arbetslös är allt mer påtagligt och upplevs av betydligt fler än dem som faktiskt drabbas.
Stämningen manar till återhållsamhet, men samtidigt har svenskarna relativt gott om pengar. I år stiger hushållens köpkraft, till följd av låg inflation, skattesänkningar och lägre räntor. Detta gäller åtminstone för det flertal som har arbete och stadig inkomst.
Man får dock räkna med att årets inkomstökning i huvudsak går till sparande. I kristider stiger inte de svenska hushållens konsumtion mer än högst marginellt. Ändå ger deras köpkraft stabilitet åt ekonomin, när det är mycket annat som sviktar.
Handelns utredningsinstitut, HUI, räknar i sin nya prognos med att hushållens konsumtion kommer att hålla oförändrad volym under 2009. Men de minskade bilköpen drar ner siffrorna. För detaljhandeln finns det däremot utrymme för en viss ökning.
Främst handlar det, inte oväntat, om dagligvaror: alla måste ju äta, även i kristider. Men konsumtionsmönstret påverkas genom att priset nu betyder mer. HUI har märkt att butikskedjorna säljer mer av egna märkesvaror, liksom att försäljningen av falukorv stiger.
Sällanköpen minskar däremot, förutom när det gäller sport- och fritidsutrustning och möjligen även klädhandeln. Men svenskarna köper allt oftare kläder och skor i sportbutiken, kanske för att signalera en sund livsstil.
Enligt HUI:s prognos skulle detaljhandeln kunna höja sin försäljning med 1,0 procent i år, räknat i löpande priser. Det är inte mycket, även om utrymmet därmed räcker till en liten volymökning.
Men risken finns att detta är för optimistiskt. Om svenskarna börjar spara ännu mer, blir följden att hushållens konsumtion minskar och detaljhandelns försäljning krymper. När hemmamarknaden försvagas blir följden att arbetslösheten stiger ännu mer och, troligtvis, att konsumtionen stramas åt igen.
Kan regeringen göra något åt detta? Ja, i så fall att höja barnbidragen och de statliga studiemedlen, om man hittar utrymme i budgeten.
Barnfamiljer och studenter sitter ofta ekonomiskt trångt och för dem brukar inkomstökningar gå direkt till konsumtion. Man får hoppas att samma gäller även denna gång. För den svenska ekonomin skulle det vara väl använda pengar.