Förskollärarna kan välja och vraka bland jobben. Över huvud taget har efterfrågan på lärare ökat markant, och facken varnar för en växande lärarbrist.
Fram till och med sista juni i år hade 29 000 lärarjobb utannonserats, vilket är 25 procent fler än under första halvåret i fjol. Mest har efterfrågan ökat på gruppen förskollärare och fritidspedagoger: i den har antalet lediga jobb ökat med hela 44 procent, visar en sammanställning Arbetsförmedlingen gjort åt TT.
Efterfrågan på lärare har ökat i hela landet, och främst i de två nordligaste länen. I ett enda län, Västmanland, finns något färre lediga lärarjobb i år.
Att arbetsgivarna ropar efter förskollärare har en given huvudförklaring: växande barnkullar och en utbyggd barnomsorg.
– Det är tydligt att det är färre sökande till varje tjänst. När man hittar några bra sökande är det fler arbetsgivare som är intresserade av dem. Så det är klart att förskollärarna tittar mer på lönen innan de väljer, säger HR-chef Greta Sundin vid friskoleföretaget Pysslingen.
Just lönerna får en del lärare att välja jobb i grannlandet i stället.
– Vi ser ju att lärare flyr till Norge. Det ser vi tydligast bland förskollärarna, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Maria Stockhaus (M), ordförande i Sveriges Kommuners och Landstings utbildningsberedning ser en risk för att bristen på förskollärare går ut över kvaliteten i barnomsorgen.
– Nu kommer en ny läroplan för förskolan, med högre ambitioner när det gäller den pedagogiska delen. Det är svårt för kommunerna att leva upp till det om man inte får tag på utbildade förskollärare, säger hon.
Men även efterfrågan på grundskollärare har ökat, med 24 procent. Och när de många förskolebarnen nått skolåldern blir naturligtvis efterfrågan ännu större. Dessutom vet arbetsgivarna att de måste se om sitt hus inför kravet på lärarlegitimation. Om några år får endast fullt behöriga och legitimerade lärare sätta betyg och ansvara för undervisningen.
Eva-Lis Sirén konstaterar att lärarbehovet ökar samtidigt som intresset för lärarutbildningen sjunker.
– Det riktigt allvarliga är att jättereformer i skolan ska sjösättas och kraven på lärarna ökar. Reformerna riskerar att falla platt om ingen vill bli lärare. Alla ansvariga måste sluta skylla på varandra och inse att det handlar om alldeles för låga löner, säger hon.
Både Sirén och Lärarnas Riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner, väntar sig ett statligt initiativ för att få upp lärarnas lönenvå — något finansminister Anders Borg flaggat för.
– Som situationen ser ut måste staten ta initiativ, vid sidan om avtalsförhandlingarna. Annars är jag rädd att läraryrket blir allt mindre attraktivt, säger Metta Fjelkner.