Nedgrävning av elledningar som en följd av bland annat stormarna Gudrun och Per och kostnader för ersättningar vid elavbrott ligger bakom kraftigt höjda avgifter från elnätsföretagen.
Landets omkring 170 elnätsföretag höjer i år sina avgifter med i snitt 7,8 procent efter det att avgifterna i stort sett legat still i tio år. Årets höjning är kraftig eftersom inflationen, mätt i KPI, under det senaste året bara stigit med 0,6 procent.
Mest höjer de företag som tidigare haft lägst avgifter, skriver Energimarknadsinspektionen i en ny rapport.
Men höjningen behövs efter ökade krav på leveranssäkerhet och också för att kunna fasa in mer förnybar energi i näten.
- Investeringarna i elnätet kommer att ge större prisökningar också framöver, konstaterar Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.
En stor del av höjningen beror på höjda priser till elnätsföretagen från Svenska Kraftnät som sköter stam- och regionnäten.
- Behoven av förstärkningar av de näten kommer att finnas i fem—tio år framöver, konstaterar Rosten.
I år höjer Svenska Kraftnät avgifterna till nätbolagen med hela 32 procent vilket naturligtvis i slutänden får betalas av konsumenterna.
Höjningen beror inte bara på ökade investeringar utan också på högre kostnader för nätförluster på grund av högre elpriser.
I snitt kan hälften av nätbolagens höjningar förklaras av Svenska Kraftnäts prishöjningar.
Elgiganterna Eon och Vattenfall höjer elnätspriserna med mellan 5 och 10 procent. Fortums höjningar är bland de lägre som genomförs i branschen på grund av företaget tidigare tagit ut för höga avgifter.
Elnätsavgifterna står för omkring 20 procent av det totala elpriset, en nivå som i stort sett varit stabil under åren. Moms och skatt står för omkring 40 procent och lika mycket står elhandelspriset för.