Kreditvärderingsinstituten bedömer riskerna med att låna ut pengar till företag och stater. Trots att de är privatägda jättebolag liknar deras status i det närmaste myndigheter.
Standard & Poor’s (S&P) är det äldsta av de tre globala instituten och startades redan på 1800-talet. Moody’s och Fitch grundades båda kring 1900-talets början.Fitch är det yngsta och minsta av instituten. De övriga två giganterna delar på omkring 80 procent av marknaden.
Alla tre bolagen omsätter årligen åtskilliga miljarder dollar och är börsnoterade. Under 2010 delade S&P ensamt ut över 160.000 nya kreditbetyg och över 550.000 omprövade betyg till bolag och länder världen över. Det säger något om kapaciteten och inflytandet av dessa institut.
Ett kreditbetyg är viktig information för en långivare som överväger att låna ut pengar till ett land, eller för en investerare som funderar på att satsa pengar i ett företag. Betyget talar om hur stor sannolikheten är för att långivaren ska få tillbaka de utlånade pengarna när lånet löper ut.
Ju sämre kreditbetyg ett land har desto högre risk att låna ut pengar till det och desto högre ränta kommer långivaren begära i utbyte mot lånet.
När betygsättning görs tittar därför instituten i första hand på ett lands förmåga att kunna betala tillbaka lånen i framtiden. Styrkor och svagheter – som statsskuld, tillväxt och arbetslöshet vägs in. Landets skuldnivå mäts mot löpande inkomster. Hänsyn tas också till de inre och yttre politiska system som landet befinner sig i. Man utvärderar dessutom hur landets ekonomi skulle stå sig vid en framtida kris eller en förvärrad kris, så som i euroområdet.
När ett land får sänkt kreditbetyg är det ett tecken på att något går dåligt. Då stiger räntan för staten att låna. Även börsen brukar skaka när kreditbetygen sänks.
–Börsen reagerar på en förväntan att det väntas åtgärder som kommer hämma tillväxten, som att skatterna måste höjas för att få ordning på landets ekonomi. Det gillar inte börsen, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
När kreditbetyget sänks stiger räntan och det blir dyrare för staten och företagen att låna till investeringar. Inget som börsen är förtjust i.
– Räntekänsliga bolag som banker och fastighetsbolag brukar sjunka mest men även konsumtionsbolag eftersom man räknar med att det blir dyrare för hushållen att låna för att kunna handla, säger Robert Bergqvist.
När det kommer till kreditbetygen för så stora ekonomier som USA eller Frankrike kan svallvågorna nå långt utanför den egna börsen och ända till den svenska.
Så mäktiga som instituten är i sina utlåtanden får de också utstå hård kritik. De har anklagats för att sitta i knät på sina uppdragsgivare. Eftersom de får betalt av dem som de ska sätta betyg på finns en risk att betygen blir höga för att få behålla uppdraget.
Instituten har utpekats som okunniga och orosspridare. När S&P spektakulärt sänkte det amerikanska kreditbetyget i somras upptäcktes att en felräkning kan ha gjorts på 2.000 miljarder dollar. S&P vidmakthöll att de skulle ha sänkt betyget oavsett.
Europeiska kritiker har irriterat sig på att de tre största aktörerna alla är amerikanska institut och antytt att marknaden är snedvriden. Detta trots att Fitch till 60 procent är franskägt. Kritiken går ut på att instituten tar särskild hänsyn till moderlandet USA – inte bara av politiska skäl utan också för att de är oroliga för att falla i onåd hos finansinspektionen som kan tänkas skärpa deras regleringar.
Försök har gjorts från EU-håll för att begränsa institutens inflytande men ansträngningarna har i sin tur mötts av kritik om minskad yttrandefrihet.
Kreditvärderingsjättarna låg pyrt till i samband med finanskrisen 2008. I vissa fall beskylldes de för att ha bidragit till att orsaka krisen genom sina kreditbetyg. De delade bland annat ut toppbetyg till banker, som Lehman Brothers som sedermera gick omkull och till finansiella instrument som visade sig värdelösa och inte gick att sälja. Men, och detta är ett stort men, om de lyckas hålla sig oberoende och kunniga så är de oumbärliga menar Robert Bergqvist.
– De fyller en oerhört viktig funktion, de måste stå över politiska påtryckningar för att inte tappa i trovärdighet. Många investerare som inte kan utvärdera själva är helt beroende av dem, säger han.
Ett alternativ skulle vara en offentlig kreditvärderare men Robert Bergqvist är inte övertygad om att den skulle lyckas bättre med att hålla sig oberoende.
Så från tid till annan blossar kritiken upp mot kreditvärderingsinstituten. Men hur mycket irritation betygsjättarna än river upp hos investerare, i EU-parlamentet eller hos den amerikanska regeringen så fortsätter de att vara en enorm maktfaktor på dagens finansmarknader.