Eurokrisen

Kreditbetygsbjässarna får marknaden att skälva

Foto: Francisco Seco / AP

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Fakta: De tre största kreditvärderingsinstituten

Standard & Poor’s

Grundades redan 1860 när Henry Varnum Poor publicerade boken History of Railroads and Canals in the United States som beskrev hur det var ställt finansiellt i de amerikanska tågbolagen. 1906 tillkom den andra halvan av bolaget när Luther Lee Blake startade Standard Statistics Bureau som utvärderade andra typer av bolag. 1941 slogs bolagen ihop.

Ägare: Förlagsjätten McGraw-Hill sedan 1966, börsnoterat i New York.

Omsättning 2010: 2,9 miljarder dollar

Anställda: Omkring 10.000 personer.

Moody’s

1900 publicerade entreprenören John Moody Moody’s Manual of Industrial and Miscellaneous Securities som listade statistik och börskurser för bolag inom finans, gruvnäringen och tillverkningsindustrin. Boken sålde slut på två månader men hans bolag gick omkull. När han startade ett nytt bolag 1909 erbjöd han sina kunder även analyser av olika bolag.

Börsnoterat på New York börsen

Största ägare är Warren Buffets bolag Berkshire Hathaway som äger omkring 13 procent av aktierna.

Omsättning 2010: 2 miljarder dollar.

Anställda: 4.700 personer med kontor i 27 länder.

Fitch Ratings

Kom till 1913 genom att bolaget började publicera finansiell statistik. De var först att introducerade bokstavsskalan från AAA till D år 1924. Bolaget ägs till 60 procent av franska FIMALAC noterat på börsen i Paris och till 40 procent av Hearstgruppen.

Omsättning 2010: 657 miljoner dollar

Anställda: 2.000 personer på 51 kontor över hela världen.

Källa: Respektive bolags hemsidor, Wikipedia.

 

Minsta utlåtande från ett av världens tre största kreditvärderingsinstitut påverkar räntor och börser världen över. De ger investerare stora skälvan och politikerna raseriutbrott. Deras inflytande är världsomspännande - men inte okontroversiellt.

Minsta utlåtande från ett av världens tre största kreditvärderingsinstitut påverkar räntor och börser världen över. De ger investerare stora skälvan och politikerna raseriutbrott. Deras inflytande är världsomspännande - men inte okontroversiellt.

Kreditvärderingsinstituten bedömer riskerna med att låna ut pengar till företag och stater. Trots att de är privatägda jättebolag liknar deras status i det närmaste myndigheter.

Standard & Poor’s (S&P) är det äldsta av de tre globala instituten och startades redan på 1800-talet. Moody’s och Fitch grundades båda kring 1900-talets början.Fitch är det yngsta och minsta av instituten. De övriga två giganterna delar på omkring 80 procent av marknaden.

Annons:

Alla tre bolagen omsätter årligen åtskilliga miljarder dollar och är börsnoterade. Under 2010 delade S&P ensamt ut över 160.000 nya kreditbetyg och över 550.000 omprövade betyg till bolag och länder världen över. Det säger något om kapaciteten och inflytandet av dessa institut.

Ett kreditbetyg är viktig information för en långivare som överväger att låna ut pengar till ett land, eller för en investerare som funderar på att satsa pengar i ett företag. Betyget talar om hur stor sannolikheten är för att långivaren ska få tillbaka de utlånade pengarna när lånet löper ut.

Ju sämre kreditbetyg ett land har desto högre risk att låna ut pengar till det och desto högre ränta kommer långivaren begära i utbyte mot lånet.

När betygsättning görs tittar därför instituten i första hand på ett lands förmåga att kunna betala tillbaka lånen i framtiden. Styrkor och svagheter – som statsskuld, tillväxt och arbetslöshet vägs in. Landets skuldnivå mäts mot löpande inkomster. Hänsyn tas också till de inre och yttre politiska system som landet befinner sig i. Man utvärderar dessutom hur landets ekonomi skulle stå sig vid en framtida kris eller en förvärrad kris, så som i euroområdet.

När ett land får sänkt kreditbetyg är det ett tecken på att något går dåligt. Då stiger räntan för staten att låna. Även börsen brukar skaka när kreditbetygen sänks.

–Börsen reagerar på en förväntan att det väntas åtgärder som kommer hämma tillväxten, som att skatterna måste höjas för att få ordning på landets ekonomi. Det gillar inte börsen, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

När kreditbetyget sänks stiger räntan och det blir dyrare för staten och företagen att låna till investeringar. Inget som börsen är förtjust i.

– Räntekänsliga bolag som banker och fastighetsbolag brukar sjunka mest men även konsumtionsbolag eftersom man räknar med att det blir dyrare för hushållen att låna för att kunna handla, säger Robert Bergqvist.

När det kommer till kreditbetygen för så stora ekonomier som USA eller Frankrike kan svallvågorna nå långt utanför den egna börsen och ända till den svenska.

Så mäktiga som instituten är i sina utlåtanden får de också utstå hård kritik. De har anklagats för att sitta i knät på sina uppdragsgivare. Eftersom de får betalt av dem som de ska sätta betyg på finns en risk att betygen blir höga för att få behålla uppdraget.

Instituten har utpekats som okunniga och orosspridare. När S&P spektakulärt sänkte det amerikanska kreditbetyget i somras upptäcktes att en felräkning kan ha gjorts på 2.000 miljarder dollar. S&P vidmakthöll att de skulle ha sänkt betyget oavsett.

Europeiska kritiker har irriterat sig på att de tre största aktörerna alla är amerikanska institut och antytt att marknaden är snedvriden. Detta trots att Fitch till 60 procent är franskägt. Kritiken går ut på att instituten tar särskild hänsyn till moderlandet USA – inte bara av politiska skäl utan också för att de är oroliga för att falla i onåd hos finansinspektionen som kan tänkas skärpa deras regleringar.

Försök har gjorts från EU-håll för att begränsa institutens inflytande men ansträngningarna har i sin tur mötts av kritik om minskad yttrandefrihet.

Kreditvärderingsjättarna låg pyrt till i samband med finanskrisen 2008. I vissa fall beskylldes de för att ha bidragit till att orsaka krisen genom sina kreditbetyg. De delade bland annat ut toppbetyg till banker, som Lehman Brothers som sedermera gick omkull och till finansiella instrument som visade sig värdelösa och inte gick att sälja. Men, och detta är ett stort men, om de lyckas hålla sig oberoende och kunniga så är de oumbärliga menar Robert Bergqvist.

– De fyller en oerhört viktig funktion, de måste stå över politiska påtryckningar för att inte tappa i trovärdighet. Många investerare som inte kan utvärdera själva är helt beroende av dem, säger han.

Ett alternativ skulle vara en offentlig kreditvärderare men Robert Bergqvist är inte övertygad om att den skulle lyckas bättre med att hålla sig oberoende.

Så från tid till annan blossar kritiken upp mot kreditvärderingsinstituten. Men hur mycket irritation betygsjättarna än river upp hos investerare, i EU-parlamentet eller hos den amerikanska regeringen så fortsätter de att vara en enorm maktfaktor på dagens finansmarknader.



0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

pensionen
Foto:TT

 Vill inte ha med Miljöpartiet. Har bjudits in till pensionsgruppens möte.

lofven
Foto:TT

 Alliansens gruppledare på DN Debatt: Att ta med MP i riksdagens pensionsgrupp vore ett misstag. 71  14 tweets  57 rekommendationer  0 rekommendationer

 Företag med avtal om Nya Karolinska Inblandat i skatteupplägg, avslöjar Uppdrag Granskning. 5  1 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

karolinska3
Foto:TT
ferguson
Foto:AP

 DN på plats. Protest mot beslut om att polisen som sköt Brown slipper åtal. 8  0 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 En person skadad i singelolycka. Halt på vägarna – risk för trafikkaos.

akademiska500
Foto:Thomas Karlsson

 Sjukhus tillät närgånget filmande. Nu kommer hovrättsdomen. 42  8 tweets  34 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: