Finansiella bookmakers räknar med att börserna i London, Frankfurt och Paris tappar 0,5–0,8 procent när de öppnar.

S & P:s varning under gårdagskvällen fick även de asiatiska börserna på fall.

Även eurokursen sjönk efter varningen från S & P, som nyhetsbyrån Reuters beskriver som "exempellös", liksom priserna på råvaror som olja och koppar. Den överskuggade även beskedet att Frankrike och Tyskland enats om ändringar i EU-fördraget som ska öka budgetdisciplinen i eurozonen.

S & P meddelade att 15 av de 17 euroländerna, inklusive Tyskland, Frankrike, Österrike, Nederländerna, Finland och Luxemburg med högsta möjliga kreditbetyg (AAA), har informerats om att kreditbetygen kan sänkas inom 90 dagar, beroende på resultaten från EU-toppmötet.

– Det kan inte vara en slump att rapporten kommer i det här läget. Det här sätter en ökad press på EU-länderna att backa upp det tysk-franska förslaget som lades i går, säger Mikael Johansson, ekonom på SEB, om varningen från S & P.

Den här typen av påtryckningar från kreditvärderingsföretag, som skulle kunna ses som politiska, har tidigare förekommit i USA, enligt Johansson.

– Där har vi sett att när man har varit inne i känsliga politiska förhandlingar så har den här typen av rapporter dykt upp strax före.

Han noterar att EU:s viktigaste ekonomi Tysklands kreditbetyg nu hotas för första gången.

– Min bedömning är att det har att göra med dels kreditlänken, att tyska banker har en del exponering mot Sydeuropa och de krisande länderna där, dels att det har varit en ökad diskussion på finansmarknaderna om att Tyskland kanske måste öppna plånboken och vara beredd att göra mer insatser för att lösa eurokrisen.

SEB-ekonomen pekar även på att USA:s finansminister Timothy Geithner i veckan ska ha en rad möten med företrädare för de allra tyngsta euroländerna.

– Det är inte säkert att det här bara handlar om att samla information om det tysk-franska förslaget. Det kan vara så att USA kommer att vara med på ett hörn i en framtida lösning, säger Mikael Johansson.

I så fall lär det framför allt handla om att stärka Internationella valutafonden (IMF) så att den har tillräckliga medel för att ställa upp med nödlån framöver, tror Johansson.

– Jag tror inte på den direkta länken mellan USA och Europa, utan det går nog via IMF.

Även de kapitalstarkaste så kallade Bric-länderna, Ryssland och Kina, kan komma att dras in i en krislösning, bedömer Johansson.