EU-ledarna har bara en sak för ögonen när de möts i Bryssel för toppmöte: Att spänna upp ett rejält skyddsnät för framtida euroländer i fritt fall. Så starkt, att inte ens marknaden kan misstro det.
På torsdag och fredag möts EU:s stats- och regeringschefer för toppmöte. De ska enas kring en minimal fördragsändring, så att en permanent räddningsfond (ESM) kan skapas från mitten av 2013 då de tillfälliga nödpaketen för Grekland, Irland och eventuella andra krisländer löper ut.
Den föreslagna ändringen består bara av två meningar, där varje bokstav har vägts på guldvåg för att inte väcka krav på folkomröstningar i till exempel Irland och Danmark.
Finansieringen av ESM är främst en sak för euroländerna, som känt marken gunga rejält under fötterna sedan Grekland i våras fick be de andra euroländerna och Internationella Valutafonden (IMF) om hjälp. Svenskt deltagande kan bli aktuellt, men avgörs då från fall till fall, enligt det förslag som finns.
– Detta stämmer väl överens med regeringens inställning, säger statsminister Fredrik Reinfeldt i riksdagens EU-nämnd inför toppmötet.
Han räknar inte med oenighet kring den nya krismekanismen och inte heller kring fördragsändringen som krävs för att ESM ska kunna skapas.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har fått mycket kritik för sitt agerande under eurokrisen. Hon har anklagats för att vara senfärdig, ovillig att betala och att sprida onödig marknadsoro genom tvetydiga uttalanden, främst genom att kräva att även den privata sektorn ska dela risken när ett land blir statsbankrutt.
Men i ett tal inför avresan till Bryssel försäkrade hon att inget euroland ska lämnas ensamt. Eurosamarbetet ska hållas ihop.
En rad förslag är i omlopp för att stärka de nuvarande nödinsatserna och återfå marknadens förtroende. Mer pengar till den tillfälliga räddningsfonden, möjlighet för fonden att köpa statspapper från krisande länder, stärkt kapitalbas för Europeiska centralbanken (ECB) och att införa så kallade euro-obligationer.
Det sistnämnda har fått blankt nej av Tyskland och flera andra länder som då skulle riskera höjd ränta. Inte heller Reinfeldt stödjer tanken.
Däremot tror han att det kan bli aktuellt att fylla på befintliga, tillfälliga stödfonder med pengar för att hantera eurokrisen.
– Låt oss hoppas att så inte blir fallet, säger han.
Det väntas inga besked i detaljer från EU-ledarna. Exakt hur den permanenta räddningsfonden ska fungera får finansministrarna jobba vidare med fram till ett toppmöte i mars.