Ekonomi

Krisen får Sverige att klättra i välståndsligan

Grafik: DN.se / Foto: Scanpix
Sverige har sedan några år smugit om flera andra industriländer i välståndsligan. Enligt IMF:s prognoser närmar sig Sverige nivåerna före 1990-talskrisen. Tacka den nuvarande krisen i omvärlden för det.

De svenskar som är födda före, säg, 1985 minns säkert ganska väl de dystra resonemangen i början av 1990-talet om Sveriges svunna välstånd. När krisen slog till menade många att vi skulle behöva vänja oss av vid att vara ett av världens rikaste länder och acceptera rollen som ett ordinärt västland bland många, med en välståndsnivå i mitten av skalan.

Året före 1990-talskrisen, 1991, var Sverige tredje rikast bland 35 länder som Internationella valutafonden (IMF) kallar ”avancerade ekonomier” – länder vi ofta jämför oss med. Två år senare hade vi rasat ner till nionde plats i samma i-landsklubb.

Under många år därefter var placeringen stadigt någonstans mellan sjunde och nionde plats, men efter ett fall ner till tolfte plats 2009 (finanskrisens stora år) har det hänt något:

De senaste finans- och eurokriserna har drabbat andra rika länder hårdare än Sverige, och så sakteliga klättrar Sverige åter i välståndsligan. Redan för två år sedan låg Sverige sexa, och enligt IMF:s prognos kommer Sverige nästa år att ligga på femte plats.

Håller prognosen har Sverige vid det laget blivit rikast i EU – nästan. Luxemburg med sin mycket speciella ekonomi är snart sagt omöjligt att passera.

Det ska sägas att det inte är okomplicerat att mäta länders rikedom, ens om man håller sig till ekonomdefinitionen BNP per capita.

I ovanstående redogörelse används måttet dollar i fasta priser. Numera brukar man oftare mäta BNP per person omräknat efter köpkraft. Då vägs det allmänna kostnadsläget i landet in, och kronans fluktuationer mot dollarn påverkar inte nivåerna.

Mätt på detta sätt låg Sverige 2005 på plats 14 bland världens ”avancerade ekonomier”. Förra året låg vi på plats 10, och beräkningen för 2013 är att Sverige når plats 7. En ännu tydligare klättring bland de länder vi brukar jämföra oss med, alltså, men på en lägre nivå.

Världen ser dock inte riktigt ut som förr. 1991 var Sverige inte bara välståndstrea bland industrinationerna, utan även i världen som helhet – mätt i fasta dollar. Vad som bland annat har hänt sedan dess är att ett antal oljestater och andra snabbväxande ekonomier som tidigare inte fanns på välståndskartan har rusat i kapp och i några fall förbi gamla mogna i-länder.

Några av dessa nationer har fått mycket hög BNP innan de moderniserats och utvecklat andra delar av ekonomin, andra har haft en mer allsidig ekonomisk utveckling.

Hur ser det då ut om vi jämför oss med alla länder? Omräknat efter köpkraft klättrar då Sverige mellan 2005 och 2013 från plats 18 till plats 12. Länder som Brunei, Kuwait och Qatar ligger före. Räknat i fasta dollar blir vandringen uppåt något blygsammare: från plats 10 till plats 7.

Den relativa välståndsklättringen beror på faktorer både inom och utanför Sverige.

– Även före krisen hade vi bättre tillväxt än andra. Det har gått bra för Sverige i 15 år.

Nu accelererar det, men inte för att det går så bra för Sverige, utan för att det går dåligt för de andra, säger Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Är det dags för en ny mental självbild igen?

– Nej, jag tror inte vi kommer att sticka ut dramatiskt i framtiden heller. Det är nog norrmännen som får fortsätta att känna sig rika.

Flodén konstaterar att det varit väldigt tajt mellan ett tiotal länders BNP-nivåer de senaste åren, och därför räcker det med några få procent upp eller ner för att ett av dessa länder ska flytta sig flera snäpp.

Rikaste länderna nästa år

”Avancerade ekonomier”, per person i fasta dollar

1 Luxemburg 104 000

2 Norge 102 000

3 Schweiz 77 000

4 Australien 70 000

5 Sverige 56 000

 

”Avancerade ekonomier”, per person, omräknat efter köpkraft

1 Luxemburg 81 000

2 Singapore 62 000

3 Norge 57 000

4 Hongkong 53 000

5 USA 51 000

6 Australien 44 000

7 Sverige 43 000

7 Irland 43 000

7 Nederländerna 43 000

7 Österrike 43 000

 

Hela världen, per person i dollar, omräknat efter köpkraft

1 Qatar 105 000

2 Luxemburg 81 000

3 Singapore 62 000

4 Norge 57 000

5 Hongkong 53 000

6 Brunei 51 000

6 USA 51 000

8 Förenade arabemiraten 49 000

9 Schweiz 46 000

10 Kuwait 44 000

10 Australien 44 000

12 Österrike 43 000

12 Sverige 43 000

 

Källa: IMF