Situationen i Spanien förvärras för var dag. Räntorna stiger, börsen faller och den skakiga banksektorn har seglat upp som det stora orosmolnet med likviditetsbrist som följd.
– Det är absolut ett kritiskt läge i Spanien. Det är mycket allvarligt, säger Niklas Bremberg, statsvetare vid Stockholms universitet.
Spanien är euroområdets fjärde största ekonomi efter Tyskland, Frankrike och Italien.
För några månader sedan var framförallt landets höga arbetslöshet i fokus. Den spanska högerregeringen under Mariano Rajoy införde hårda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att underlätta för företagen att både anställa och göra sig av med arbetskraft.
Sedan dess har läget försvårats. Den största huvudvärken är fortfarande arbetslösheten som fortsätter att stiga. Senast låg den på 24 procent och bland unga går varannan utan arbete. Men dessutom har räntorna stigit kraftigt och den pressade banksektorn blivit en oroshärd som kommer stå spanska staten dyrt. Spanien har länge haft problem men plötsligt ökar trycket mot landet.
– Vi är närmare ett grekiskt EU-utträde än förut och då riktas blickarna mot nästa land. Italien verkar klara sig hjälpligt, då tittar marknaden på Spanien och trycket ökar, förklarar Niklas Bremberg.
På onsdagen fick Spanien besked att man kan få ytterligare ett år på sig för att ordna upp sina finanser och pressa ned budgetunderskottet som är större än befarat. Underskotten har legat i de olika regionerna och vidden av det har framkommit först på senare tid med kraftiga besparingar som följd.
– Med en ny fransk president är det lite nytt ljud i skällan från EU-håll. Man lättar lite på trycket för att få igång tillväxten, säger han.
Men åtstramningarna och besparingarna kommer att fortsätta, det är Niklas Bremberg övertygad om. På sikt tror han att de kommer kunna hantera sina problem även om det är en mycket tuff period som väntar. Han är noga med att poängtera att det i Spaniens fall handlar om stödlån till bankerna - inte till staten som i Greklands fall.
Vad gäller Spaniens närmaste framtid ser Bremberg två möjliga utfall. Antingen blir det aktuellt med nödlån från EU för att rädda de spanska bankerna. Frågan är då hur stora dessa blir och vad EU:s räddningsfond mäktar med. Spaniens regering framhärdar att det inte kommer behövas men flera andra bedömare tror att det bara är en tidsfråga innan EU måste gripa in.
Ett annat tänkbart alternativ är att Europeiska Centralbanken tar en mer aktiv roll och köper upp spanska statsobligationer för att pressa ned räntan. På onsdagen nådde räntan på 10-åriga statsobligationer skrämmande nära den symboliska smärtgränsen på sju procent där det blir omöjligt för Spanien att låna i långa loppet. Finansministern Luis de Guindos medgav att de höga räntorna ”inte var hållbara i längden”. Räntorna slår hårt inte bara mot Spanska statens förmåga att låna men också mot banker och företag som behöver låna pengar.
Någon akut påverkan på Sverige ser inte Niklas Bremberg även om börsen reagerat med fallande kurser på de negativa nyheterna från Spanien.
– Men som ett litet exportberoende land är vi alltid beroende av vad som händer i vår omvärld, säger han.