På hemmaplan kämpar italienarna och spanjorerna för att få sina inkomster att räcka till. På toppmötet kräver Italiens premiärminister Mario Monti att EU-ledarna ska ta omedelbara beslut som kan lugna finansmarknaderna och stoppa spekulationerna mot landets ekonomi.
Spaniens premiärminister Mariano Rajoy medgav inför spanska parlamentet på väg till toppmötet att landet inte kan betala sina skulder med de rekordhöga räntor som finansmarknaden kräver.
– Vi kan inte finansiera oss under någon längre tid med de priser vi nu måste betala, sade Rajoy.
I de förslag som läggs fram för EU-ledarna under torsdagens och fredagens möte finns ingenting om direkta insatser för att möta den akuta skuldkrisen, även om det på onsdagseftermiddagen cirkulerade uppgifter om att ett kompromissförslag var på väg.
Den rapport som utarbetats av EU-ordföranden Herman Van Rompuy, kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Europeiska centralbankens Mario Draghi och Eurogruppens Jean-Claude Juncker handlar om åtgärder som i de flesta fall tar flera år att genomföra.
Det är långtgående förslag om ökad överstatlig styrning över i första hand euroländernas budgetpolitik och banker. Medlemsländernas budgetunderskott och skulder ska godkännas på euronivå. På sikt ska det leda till ett EU-finansdepartement med kontroll över regeringarnas budgetpolitik.
Många av förslagen kan inte genomföras utan förändring av EU:s grundlagar, med folkomröstningar att vänta i flera länder. Därför föreslås att det första steget blir att inrätta en bankunion, som kan genomföras utan ändring av fördraget.
EU-kommissionen är beredd att lägga fram ett lagförslag under hösten.
EU-ordföranden Van Rompuy vill att toppmötet ska ge klartecken för att de fyra får fortsätta arbeta med förslagen efter EU-ledarnas diskussion och att det ska leda till beslut på decembertoppmötet.
– Omvärlden förväntar sig att EU tar fram trovärdiga och konkreta förslag som leder till en mer integrerad union, sade Barroso i ett tal inför toppmötet.
Men G 20-toppmötet, Internationella valutafonden och Världsbanken har framför allt krävt att EU-ledarna ska agera snabbt för att få lugn på finansmarknaderna, eftersom eurokrisen slår mot hela världsekonomin.
Och där har de fyra ”vise männen” backat inför Tysklands nej till förslag som euroobligationer och andra former av gemensamma åtaganden för krisländernas statsskulder.
Mariano Rajoy vädjar om att Europeiska centralbanken ska börja stödköpa landets statsobligationer för att få ner räntorna.
Han vill att EU:s räddningsfonder ska tillåtas att ge direktstöd till landets krisande banker.
Nu tvingas spanska staten låna 100 miljarder euro av euroländerna, med följd att statsskulden stiger och fortsatta spekulationer på finansmarknaderna.
Angela Merkel har hittills sagt nej, men enligt Financial Times Deutschland diskuterar tyska regeringen i sista stund förslag om att öppna för att EU:s räddningsfonder med uppåt 700 miljarder euro i lånekapacitet ska kunna agera för att stödja krisbanker och krisländer.
I svenska riksdagens EU-nämnd var alla partier rörande överens om att säga nej till EU-ordförandens förslag till fördjupat EU-samarbete.