Bryssel.
EU-ledarna väntas utlova både piska och morot för att försöka lösa den ekonomiska krisen när de möts på måndagen. Piskan ska de använda på sig själva för att tvinga sig att hålla bättre ordning på statens finanser. Moroten ska locka fram ekonomisk tillväxt och nya jobb.
Det senaste toppmötet, 8–9 december, slutade i en krasch sedan Storbritanniens David Cameron lagt in veto mot en förändring av EU:s grundlag och de övriga stats- och regeringscheferna för första gången gick vidare utan ett av medlemsländerna.
Sedan dess har EU-länderna ägnat sig åt skytteldiplomati för att reda ut följderna av haveriet, och de första stegen ska tas på det extrainkallade toppmötet i kväll.
Huvudpunkten på dagordningen är därför den finanspolitiska pakten som Tysklands förbundskansler Angela Merkel har krävt för att få euroländerna att skärpa sin budgetdisciplin och hålla nere sina statsskulder. Annars väntar dryga böter.
Det är den femte versionen av hur strängt regelverket ska vara som ligger på bordet i kväll. Merkel har fått ge upp kravet på att alla ska skriva in löftet om budgetbalans i sina grundlagar, utan får nöja sig med att alla lovar lagstiftning. Och det blir troligen fler undantag från nollunderskott än Merkel och Europeiska Centralbanken ville ha, men det blir ungefär lika tuffa regler som i den svenska budgetlagen.
För statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga från icke euroländer är det viktigaste i kvällens förhandling att få garantier för att få vara med på framtida eurotoppmöten i utbyte mot att de går med i finanspakten.
I förslaget på EU-ledarnas bord står det visserligen att icke euroländer som ansluter sig till pakten ska få delta på minst ett eurotoppmöte per år. Men Frankrikes förhandlare har hittills sagt nej, och nu hänger det på om president Nicolas Sarkozy är beredd att backa i kväll.
Den andra stora frågan på mötet är den hotande recessionen i Europa, där EU-ledarna ska försöka locka fram tillväxt med några morötter:
Det blir uppmaningar till regeringarna att med skattepolitik få företag att anställa fler ungdomar.
Löften om att snabba på besluten som ska öppna EU:s inre marknad för olika yrkesgrupper.
Ökade möjligheter till EU-lån för småföretag.
EU-ledarna ska också godkänna ett förslag om att den permanenta räddningsfonden för krisländer, ESM, ska tidigareläggas och träda i kraft redan i sommar. Den får en lånekapacitet på 500 miljarder euro, motsvarande cirka 4 445 miljarder kronor.
Andra stora tvistefrågor, som Greklands rasande ekonomi och hur Italien och Spanien ska kunna skyddas mot finansmarknadens spekulanter, får dock vänta till nästa toppmöte, den 1 mars.