Rådet konstaterar att regeringens arbetsmarknadsreformer kommer att höja sysselsättningen på sikt. Men i lågkonjunkturen behövs också mer kraftfulla åtgärder mot den stigande arbetslösheten, anser rådet i sin nya rapport.

Samtidigt får regeringen beröm för att den hanterat problemen på de finansiella marknaderna väl. 

Utgiftstaket bör inte begränsa de offentliga utgifterna i den rådande exceptionella situationen. Statsbidragen till kommunerna bör höjas mer än vad regeringen aviserat, skriver rådet.

Rådet vill också göra arbetslöshetsersättningen konjunkturberoende, så att den blir mer generös i dåliga tider än i goda. En tidsbegränsad höjning av a-kassan kan vara ett första steg mot en sådan permanent reform.

"Det är lämpligt att öka de arbetsmarknadspolitiska insatserna för korttidsarbetslösa. Men regeringen har en övertro på jobbsökaraktiviteter i lågkonjunkturen", säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

Rådet tycker också att arbetsmarknadsutbildningen bör utökas, även om volymen bör vara betydligt mindre än under 1990-talskrisen. Stöd till utbildning i företagen skulle kunna ges där avtal slutits om kortare arbetstid och motsvarande löneanpassning.

Rådet föreslår också att höjd pensionsålder behövs för att bekosta välfärden. Fler måste arbeta mer för att möta de påfrestningar på de offentliga finanserna som följer av en åldrande befolkning.

En automatisk anpassning av pensionssystemets åldersgränser till medellivslängden kan vara en lämplig metod. Det kan göra det möjligt att sänka överskottsmålet för de offentliga finanserna. Samtidigt föreslår rådet att studiemedlen höjs men att fribeloppet sänks.

Finanspolitiska rådet består av sju ledamöter: Lars Calmfors som är ordförande, Torben Andersen, Martin Flodén, Laura Hartman, Ann-Sofie Kolm, Lars Tobisson och Erik Åsbrink. Lars Tobisson har reserverat sig mot förslaget om kraftigare stimulanser än vad regeringen hittills föreslagit.