Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Kritik mot Riksbanksledningen

Marvin Goodfriend, Lord Mervyn King, Finansutskottet ordförande Fredrik Olovsson (S) och Ulf Kristersson (M).
Marvin Goodfriend, Lord Mervyn King, Finansutskottet ordförande Fredrik Olovsson (S) och Ulf Kristersson (M). Foto: Pelle T Nilsson/TT

Riksbankens inflationsmål bör sättas av riksdagen och bankens ledning måste förklara sig offentlig om de avviker från målet. Det är ett par förslag från en oberoende utvärdering som även hårt kritiserar ledningen för att ha skadat Riksbankens anseende.

Två internationellt ledande experter, den brittiska centralbankens förre chef Mervyn King och den amerikanska ekonomiprofessorn Marvin Goodfriend, har på uppdrag av riksdagens finansutskott utvärderat Riksbankens arbete åren 2010-2015.

Och de är kritiska, mycket kritiska till och med. I början av perioden, från sommaren 2010 till sommaren 2011, gjorde Riksbankens rätt givet den information de hade. Återhämtningen efter finanskrisen 2008-09 gick snabbt och det var befogat att då höja räntan.

Men sedan gick det snett enligt utvärderarna. ”Under den andra hälften av den period som omfattas av vår utvärdering dröjde det innan Riksbanken insåg hur omfattande problemen i euroområdet var, och framför allt under 2013, var majoriteten sen med att sänka räntorna”, skriver King och Goodfriend".

Det här ger vatten på kvarn hos kritiker, såväl inom som utanför Riksbankens väggar. Kritikerna menade att majoriteten av den styrande direktionen höll den styrande reporäntan allt för högt allt för länge. Motivet för majoriteten, anförd av riksbankschef Stefan Ingves, var oron över hushållens skuldsättning, något som minoriteten, främst under ledning av dåvarande vice riksbankschef Lars E O Svensson, menade inte kunde lösas med räntevapnet.

Rapportförfattarna har 15 förslag till förändringar och en del av dessa är, minst sagt, radikala. De vill att det är riksdagen, på finansministerns rekommendation, som ska bestämma inflationsmålet.

– Det är svidande kritik, säger Anna Breman, chefsekonom, på Swedbank.

Genom att ta makt från direktionen när det gäller hur man tolkar inflationsmålet, menar Breman att rapportförfattarna säger att Riksbanken misslyckats med att leva upp till sitt mandat.

King och Goodfriend föreslår att inflationsmålet ska vara två procent mätt som konsumentprisernas ökning under ett år, men med ränteförändringar borträknade (KPIF). Men de föreslår också att det ska ses över vart tionde år.

– Det är en stor inskränkning för direktionsledamöterna, säger Breman

I rapporten står också att lagen bör ändras så att det står klart att val av växelkursregim är en fråga för regeringen.

– Det går direkt in i dagens debatt om valutainterventioner, påminner Anna Breman.

Direktionen gav nyligen riksbankschefen Stefan Ingves rätt att genomdriva interventioner på valutamarknaden i syfte att sänka kronans växelkurs mot andra valutor. Detta för att på så sätt ”importera” inflation till Sverige. Det är uppenbart att rapportförfattarna inte tycker att riksbankschefen ska ha ett sådant mandat.

Rapportförfattarna vill också att Riksbanken ska få större inflytande över den så kallade makrotillsynen; att finansiella risker, som hushållens skulder, inte går över styr.

Riksbanken förlorade striden om makrotillsynen 2013, men King och Goodfriend menar att banken måste få tillbaka i vart fall en del makt över den. Därför föreslår de att en gemensam kommitté inrättas där banken och Finansinspektionen (FI) ska utfärda rekommendationer till riksdagen om vilka typer av verktyg som tillsynen kan tänkas behöva.

King och Goodfriend tar också ledamöter i direktionen i örat för att den oenighet som fanns främst under perioden 2011-13 ledde till hårda ord. Dessa fick dessutom offentlig spridning genom protokoll och uttalanden.

”Direktionens ledamöter måste komma ihåg att deras uppgift är att lägga fram sammanhängande argument på ett resonabelt och övertygande sätt. Om de använder ett språk som syftar till att angripa andra ledamöter i direktionen skadas direktionens anseende hos allmänheten. Det var inte bra att protokoll och intervjuer med direktionsledamöter gav prov på ett burdust tonläge som är ovanligt i den offentliga debatten i Sverige”, skriver de.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea välkomnar uppläxningen.

– Det är bra, det har skadat Sverige och det har skadat Riksbanken och det har varit olyckligt, säger hon.

– Jag tror att alla, även de berörda, har känt sig obekväma med det, tillägger hon.

Annika Winsth betonar också att utvärderingen säger att det är viktigt att de rätta verktygen för makrotillsynen – att övervaka att inte finansiella risker, som hushållens skulder, går över styr – äntligen kommer på plats.

FI fick till exempel dra tillbaka sitt första förslag om amorteringskrav då det var oklart om FI hade mandat för det.

– De skriver att det är viktigt att FI får en tydlig uppgift och att Riksbanken får en större roll här. Det är jätteviktigt eftersom det inte har fungerat, säger Winsth.

Mervyn King sade själv på en presskonferens att den tidigare regeringen hade "vacklat" i frågan om att ge FI och Riksbanken de rätta verktygen.

– Det var ett stort misstag och den nuvarande regeringen får inte fortsätta att vackla, sade han.