Hotell- och restaurangfacket, som gjort granskningen, kräver nu både strängare kontroll och sanktionsmöjligheter. DN Ekonomi har tidigare berättat om hur fler branscher utnyttjar arbetskraft från länder utanför Europa i strid med lagar och avtal. Däribland städ och restaurang.
HRF:s oanmälda kontroller de tre senaste månaderna bekräftar bilden. Av 54 besökta restauranger som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.
– En av de arbetsgivare vi stötte på sade uttryckligen: ”Det är bättre att ta hit arbetskraft från Kina än anställa i Sverige eftersom de inte vabbar, inte är sjuka eller kräver semesterlön”, konstaterar HRF-ombudsmannen Per Persson.
Hans ombudsmannakollega Mikael Berge, som lett uppsökarprojektet, skräder inte orden:
– Det här är modern människohandel, där arbetsgivare uppsåtligen lurar hit människor i syfte att tjäna pengar, säger han.
Ett exempel i raden: en asiatisk krog anger i ansökan till Migrationsverket en månadslön på 22.000 kronor. På arbetskraftsinvandrarens eget anställningsbevis, där han utlovas heltid, står det i stället 16.000, vilket är drygt två tusen kronor under avtalets minimilön. Men på den lönespecifikation den anställde slutligen får i handen finns bara 4.500 kronor, före skatt. Han har nämligen bara fått lov att arbeta 50 timmar på en månad.
– Skriver arbetsgivaren heltid på anställningsavtalet så ska det gälla, påpekar Mikael Berge.
Andra tvingas arbeta alltför mycket. Arbetsveckor på 6–7 dagar förekommer i flera fall. Av en thairestaurang kräver HRF nu över 180.000 kronor i retroaktiv lön. Männen har haft ett schema på mer än heltid, men bara tjänat 8.000 före skatt per månad. Till Migrationsverket uppgavs lönen 19.500 för heltid.
– Sedan har vi en kille från Syrien som på en pizzeria fått en månadslön på 14.000 för heltid, trots att arbetsgivaren till Migrationsverket uppgav 18.338 kronor för trekvartstid, konstaterar Mikael Berge.
Att lönen sänks i flera steg är vanligt. I slutänden överensstämmer den anställdes lönespecifikation inte alls med vad arbetsgivaren uppgivit till Migrationsverket, eller till facket när restaurangen i syfte att få sitt arbetstillstånd tecknat kollektivavtal.
Nu vill Hotell- och restaurangfacket se flera regelförändringar, som går att genomföra relativt lätt, utan att ändra lagen:
* Det anställningsavtal som arbetsgivaren lämnar in som underlag för ansökan hos Migrationsverket måste vara bindande, det ska inte gå att skriva ett anställningsbevis med annan lön och annorlunda villkor.
* Migrationsverket måste ges ett tydligt uppdrag att följa upp de arbetstillstånd myndigheten beviljat. Tydliga sanktionsmöjligheter måste införas.
* Arbetstagare som träder fram och söker hjälp ska inte riskera utvisning.