Kronan sjunker som en sten. Därmed borde våra svenska exportföretag få en välbehövlig skjuts i försäljningen. Men den här gången kan det vara att hoppas på för mycket.
Med en liten valuta i utkanten av den europeiska gemenskapen straffas Sverige hårt när världens investerare snabbt vill minska sina risker. Sedan i höstas har den svenska kronan tappat omkring 30 procent mot dollarn och lika mycket mot euron. Kronans fall har accelererat kraftigt efter årsskiftet.
Swedbanks, Nordeas och SEB:s stora exponering mot Baltikum har verkat som delkatalysator. Svensk ekonomi har genom bankerna en ovälkommen närkontakt med de östeuropeiska ekonomierna, som befinner sig på fallrepet.
Det är långt ifrån första gången som kronan tappar stort i värde. Tricket med att devalvera har många gånger använts för att förbättra de svenska företagens konkurrenskraft. Svenska varor blir ju direkt billigare för köpare med annan valuta på fickan än den svenska kronan.
På papperet finns det även denna gång många företag som borde bli vinnare på en svag krona. Både Volvo och Scania kan nämnas, liksom Ericsson. Bland and-ra verkstadsbolag finns Sandvik, Atlas Copco och SKF som också har en stor del av sin försäljning i dollar och euro.
Priset på skogsbolagens produkter sätts oftast i dollar medan kostnaderna tas i kronor. Att råvarans ursprung är svenskt och kostnaderna för produktionen ligger i Sverige förstärker därmed den positiva effekten av kronförsvagningen. Holmen brukar vara en given vinnare tillsammans med bolag som Billerud och Rottneros.
Men den här gången är det mer tveksamt om klassisk svensk exportindustri kommer att få någon extra skjuts av den svaga kronan. En prissänkning hjälper bara om det finns någon som vill köpa varorna. Det finns inga tecken på att efterfrågan kommer att återhämta sig i år, då spelar det ingen roll om priset sjunkit med 20 procent eller fortsätter ner en bit till.
Men det finns bolag som inte drabbas av samma tvärnit i efterfrågan som traditionella verkstadsbolag och som har en stor försäljning i dollar eller euro. Läkemedel och sjukvårdsprodukter är generellt betydligt mindre konjunkturkänsligt. Astra Zeneca, Getinge, Sectra och strålknivstillverkaren Elekta hör till den gruppen. Men också säkerhetsföretaget Securitas och snustillverkaren Swedish Match, som båda har en stor försäljning i USA, verkar i mindre konjunkturkänsliga branscher och kan sättas upp på vinnarlistan den här gången.
Den sjunkande kronan har också sina förlorare. Flera svenska bolag har en stor produktion utanför Sverige och får då kostnader i dollar eller euro. Ett exempel är Husqvarna, som genom köp av konkurrenten Gardena biffat upp sin produktion i USA. Den andra sidan av myntet är att dollarn stärkts mot de flesta valutorna, vilket ökar priset på Husqvarnas produkter för kunder utan dollar på hand.
Andra valutaförlorare är SAS, som med en stor intjäning i kronor betalar allt sitt flygbränsle i dollar. Produktionsbolaget MTG är en annan förlorare eftersom programinköpen i huvudsak görs i dollar.
H & M använder till stor del asiatiska leverantörer och priserna sätts därmed i dollar. Det är inte givet att den extra kostnaden kan föras över till konsumenterna i sin helhet.
Att satsa på valutavinnare eller att försöka undvika förlorarna kan vara en vansklig strategi i dessa dagar. Det är framför allt den stora osäkerheten om efterfrågan som gör att det är svårt att få en uppfattning om effekten av kronförsvagningen.
Frågan är också hur långvarig rabatten på svenska varor blir.
Orsaken till att kronan är så svag är framför allt att investerare vill undvika risk och inte på att den svenska kronan tidigare varit övervärderad. Det är därmed inte en orimlig tanke att vi får se en snabb återhämtning av den svenska kronan när väl efterfrågan tar fart.