Ekonomi

Kronofogden festar med dem som ska kontrolleras

Utdrag från Kronofogdemyndighetens kvittoredovisning för 2005 och 2007, där det bland annat står ”fri beställning av starköl eller båtens vitt & rött vin”.
Utdrag från Kronofogdemyndighetens kvittoredovisning för 2005 och 2007, där det bland annat står ”fri beställning av starköl eller båtens vitt & rött vin”. Foto: Fredrik Funck

DN kan avslöja att Kronofogden i Stockholm i fjorton år har arrangerat festresor och konferenser tillsammans med landets främsta konkursförvaltare – vars arvoden de har statens uppdrag att granska. ”Det är som att Skatteverket skulle åka på kryssning med riskkapitalisterna och sedan komma hem och klubba igenom deras skatteupplägg och räntesnurror”, säger en erfaren jurist.

Varje år betalas arvoden på mellan 600 och 800 miljoner kronor ut till Sveriges konkursförvaltare. Förra­ året hamnade drygt 123 miljoner på skattebetalarnas nota då konkursbonas tillgångar inte räckte till, visar siffror från Domstols­verket.

Konkursförvaltarnas fakturor lämnas in till tingsrätten men ska först genomgå en kritisk granskning av tillsynsenheten på Kronofogdemyndigheten. Deras uppdrag är att se över handläggningen av konkurser och avgöra om förvaltarens arvode är skäligt. Totalt granskas ungefär 8.000 ärenden varje år. Förra året ansågs 3 procent av arvodena för höga, enligt årsredovisningen.

Statliga tjänstemän ska vara objektiva och opartiska i sin utövning. Men en genomgång av relationerna mellan Kronofogdemyndighetens tillsynsenhet och konkursförvaltarna visar att parterna har mycket täta band.

DN kan nu avslöja hur tillsyns­enheten i Stockholm varje år arran­gerar en ”sammankomst” för sina tjänste­män och dem de har i uppdrag att granska – konkursförvaltarna.

Sammankomsterna innebär att över hundra representanter från konkursförvaltarbyråerna och Krono­fogdemyndigheten träffas och bland annat åker på kryssningar­ till Åbo och Mariehamn tillsammans. Vissa år har de bokat in sig på stora konferensanläggningar, exempelvis Djurönäset i Stockholms skärgård. Traditionen sträcker sig 14 år tillbaka i tiden.

En genomgång av tillsynsenhetens kvittoredovisning visar bland annat att evenemangen inkluderat ”öppen bar” på en del av resorna. Middagar med öl och vin har också varit ett genomgående inslag.

– Upplägget brukar vara en seriös seminariedel på dagen som sedan följs upp med en frikostig middag och vin. Lite senare på kvällen brukar sjöslaget bryta ut. Då sitter kolleger och tävlar om att bjuda tjänste­männen på alkohol och ­efteråt snackas det alltid om vem som har dansat med vem på myndigheten. Har man varit på en Finlandskryssning kan man nog tycka att det är en märklig inramning för relationen mellan statlig tillsyn och privata aktörer, säger en erfaren jurist på en av Stockholms största konkursförvaltarbyråer som varit med på resorna vid flera tillfällen.

Kronofogden har agerat resebyrå i alla år fram till maj 2014 då de anlitade en extern arrangör för sin konferens på World Trade Center i Stockholm.

Anmälningsavgiften har varierat över åren men ligger på mellan 1.500 och drygt 3.000 kronor per person och betalas av den anställdes arbetsgivare. Flera tjänstemän på Kronofogden påpekar att resornas syfte hela tiden har handlat om fortbildning. Men i en program­beskrivning skriver tillsynsenheten att kryssningen ska ge ”tillfälle till en angenäm och förtroendeskapande samvaro”.

Läs mer: Röster om DN:s avslöjande

En konkursförvaltare som inte vill säga sitt namn bekräftar bilden:

– Det är så klart viktigt för oss att ha en personlig relation till tjänstemännen. Det underlättar kontakterna när man vill att arvodet ska gå igenom utan tjafs. Det ironiska med det här är att många konkursförvaltare föraktar TSM (tillsynsenheten, reds anm.). De kan ägna hur mycket tid som helst åt att prata om vilka inkompetenta människor de här personerna är och sedan festar man ihop, säger han.

Flera oberoende experter DN talat med anser att Kronofogdens kryssningar och middagar strider mot all form av opartiskhet och objektivitet.

– Man ska inte ens försätta sig i en situation där man skulle kunna påverkas. Redan när man dricker alkohol tillsammans och övernattar tillsammans har man passerat gränsen för vad som är måttfullt och transparent. Det är en för­troendefråga, säger Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser inte att allmänheten kan lita på att tillsynsenheten gör sitt jobb.

– Nej, inte det jobb vi tänker att de ska göra och som de själva säkert tänker att de gör. Det som är det farliga med ”high level corruption” är att det ofta blir ”normalt”. De inblandade ser inte detta utifrån längre, de ser inte klart, och det är på sikt förödande.

En anonym tjänsteman på tillsynsenheten förklarar att konferenserna är en tradition och ingår i en kultur som funnits länge utan att ifrågasättas.

Ola Törnqvist arbetar på Kronofogden och har arrangerat flera av resorna på enhetens uppdrag. Han anser inte att upplägget är problematiskt.

– Vi utbyter erfarenheter och diskuterar gemensamma frågor, kan man säga. Sen ska vi väl kanske inte lära känna varandra, men träffas i alla fall. Grunden är kompetenshöjning. Sen är det ju middag och sådant också. Det har inte varit så märkvärdiga tillställningar. Något år var vi på den största båten, då blev vi väldigt utspridda.

Läs mer: ”Middagen är ett sätt att runda av”

Ingrid Arnesdotter är professor emerita i affärsrätt vid Linköpings universitet och hon ifrågasätter nödvändigheten i att umgås över middagar över huvud taget.

– Det är djupt olämpligt att den som ska granska en verksamhet umgås så pass nära med den som ska granskas, det är min personliga uppfattning. Jag skulle själv inte vilja försätta mig i den situationen, säger hon.

DN:s källor oroas även över rättssäkerheten för de privatpersoner eller de bolag som vill framföra klago­mål på en konkursförvaltare. De har bara en instans att vända sig till – tillsynsenheten.

– Om man har synpunkter på hur en konkursförvaltare arbetar är man i princip helt rättslös när tjänstemännen har så nära relationer med konkursförvaltarna så att de till och med har konferenser och dricker vin ihop, säger en källa.

DN granskar. Så tipsar du DN

1. På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig. Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina källor.

2. Tjänsten är uppbyggd för att ge dig som tipsare största möjliga säkerhet. Därför krypteras ditt tips.

3. Du får vara anonym. Granskande reportrar tar hand om tipset.

dngranskar.dn.se

Så går processen till

1. Ett bolag eller person som inte kan betala sina skulder kan försättas i konkurs. Företaget, eller någon som har en fordran på företaget, lämnar då in en ansökan om konkurs till tingsrätten.

2. Tingsrätten utser sedan en konkursförvaltare som tar över ledningen av företaget och förvaltar egendomen.

3. Kostnaderna för konkursen tas först ur konkursboet. När tillgångarna inte räcker till går staten in och betalar.

4. Hela processen ska granskas av Kronofogdemyndighetens tillsynsenhet som finns på sju platser i landet. Handläggarnas uppgift är att granska konkursförvaltarna och deras hantering av konkursen. Tjänstemännen på Kronofogdens tillsynsenhet har inte rätt att bestämma hur konkursförvaltaren ska agera, däremot kan tillsynsenheten, om det finns invändningar mot hur ett visst ärende handläggs, yrka en nedsättning av arvodet eller i vissa fall begära att förvaltaren entledigas – det vill säga fråntas uppdraget.