Låga priser – då växer skulderna
Publicerat 2009-11-09 08:15
Den allmänna prisnivån i Sverige sjunker och det innebär även att hushållens skulder växer – av bara farten. Därför är det viktigare än någonsin att amortera på bolånet, om man vill få ner sin skuldsättning.
Svenska bolånetagare har historiskt sett kunnat glädjas åt att inflationen äter upp en del av bolånets storlek. För när priserna i samhället går upp, då minskar pengarnas värde. Och då minskar även det faktiska värdet på hushållens skulder. Inflationen bidrar alltså till att lån får en automatisk amortering, utan att hushållen betalar av sina skulder.
Under 80-talet låg inflationen på knappt 8 procent per år i genomsnitt. Det innebar att hushållens skulder automatiskt blev i genomsnitt 8 procent mindre värda – varje år. Men sedan krisen i början på 1990-talet, då kronan släpptes fri och Riksbanken införde inflationsmålet, har inflationen legat på i genomsnitt 1,7 procent per år.
Och just nu är prisförändringarna negativa. Enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex var den årliga förändringen av konsumentpriserna minus 1,6 procent i september. Det innebär att den allmänna prisnivån i landet har sjunkit. Och det medför att hushållens skulder plötsligt växer.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, påpekar att det främst är låga räntor som gör att inflationen för tillfället är negativ.
– När räntorna stiger framöver, kommer även inflationen att stiga. Jag skulle därför inte lägga för stor vikt vid den negativa inflationen. Men den rådande situationen sätter ändå fingret på att hushållen borde överväga att amortera mer på sina bolån eller se till att spara pengar inför framtida räntehöjningar, säger hon.
Frågan är i vilken utsträckning hushållen hörsammar varningarna från bankernas chefsekonomer om framtida räntehöjningar och vikten av att amortera på bolånen. Enligt en undersökning från Finansinspektionen som publicerades i maj i år, ligger den genomsnittliga amorteringstiden för svenskar som har lånat till en bostadsrätt på
91 år. För villor är amorteringstiden 64 år.
– Svenska hushåll amorterar väldigt lite på sina bolån. En betydande andel av lånen är amorteringsfria, säger Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.
91 år innan bolånet är avbetalat må låta som mycket, men det är faktiskt en förbättring jämfört med året innan då amorteringstiden för bostadsrätter låg på 133 år. Dessutom har svenskarnas sparande ökat med 5 procent det senaste året.
Men till följd av de kraftiga prishöjningarna på bostadsmarknaden är många, framför allt yngre hushåll, kraftigt belånade. En tidigare genomgång av DN Ekonomi visade att hushållens bolån fördubblats i storlek sedan 2004. I dag utgör bolånen 160 procent av hushållens disponibla inkomster.
Inom ålderskategorin under 35 år, alltså hushåll som nyligen trätt in på bostadsmarknaden, ligger belåningsgraden för bostaden över 75 procent i genomsnitt mot cirka 50 procent för personer över 50 år.
Yngre hushåll har inte hunnit spara och måste lånefinansiera sina bostäder i högre utsträckning. De har dessutom inte hunnit amortera sina lån eller fått en värdeökning av bostaden.
Visar 1-10 av 17. Per sida:
till tampere:
det är såklart sant det du säger. otydligheten i artikeln kvarstår gyvärr ändå för mig.
Är det då så att alla hushålls bolån är lika stora som alla hushålls årsinkomst (efter skatt)?
Eller är det bara de belånade hushållen?
Eller är det månadsinkomst?
det är mitt problem med jämförelsen, att det saknas förtydligande av vilken tid inkomsten är räknad över.
160% av en disponibel medelinkomst är väl ca 25-30 000?
160% av en disponibel årsinkomst är den siffran gånger tolv.
vad vet jag? Sten kan ju eventuellt mena veckoinkomst eller decennieinkomst.
finns det någon som fattar?
oförståede2, 21:07, 11 november 2009. Anmäl
Jag har egentligen ETT FINGER TILL. Det får ni alla som tycker att vi ska ha en bransch som decenniet efter decenniet orsakar allvarliga problem och dessutom åtnjuter statsgaranterade bonusar hur det än går.
Jag är så besviken på USA, Obama, Wallstreet och hela skitet. Även i Sverige har finansbranschen samtidigt tagit emot stöd medan man betalat sig själv bonusar.
Det räcker inte längre att be om ursäkt och fortsätta som förr.
100års sjukan, 14:46, 10 november 2009. Anmäl
Det hela känns så sjukt... att inte kunna äga sitt boende under sin livstid... bankernas enorma förmögenheter jämfört dina garanterar det.
man har blivit fångat av systemet.
...och man vill bara ge fingret till det hela
jah, varför inte på en gång, här kommer det
....................../´¯/)
....................,/¯../
.................../..../
............./´¯/'...'/´¯¯`·¸
........../'/.../..../......./¨¯\
........('(...´...´.... ¯~/'...')
.........\.................'...../
..........''...\.......... _.·´
............\..............(
..............\.............\...
100års sjukan, 14:06, 10 november 2009. Anmäl
"– Svenska hushåll amorterar väldigt lite på sina bolån. En betydande andel av lånen är amorteringsfria,"
Varför har det blivit så? varför vill man inte äga i Sverige?.. varför vill man vara bankens mjölkko hela sitt liv?
Tampere, 13:56, 10 november 2009. Anmäl
Till : oförstående2
"Man kan jämföra skulder med tillgångar."
Problemet med bolånet och jämförelsen är, att du inte står som ägare till huset, det är banken som äger den tills du har köpt dig ut dvs amorterat allt.
Därför spelar dina inkomster en mycket viktig roll i början av amorteringar.. ju mer har du hunnit amortera desto större är naturligtvis din andel av huset/lägenheten och desto mer äger du - och har tillgångar. Men man måste ha hunnit amortera en del innan man kan börja se din andel som en riktig, säker tillgång eftersom hus och lägenhetspriserna varierar..
Tampere, 13:46, 10 november 2009. Anmäl
Dagens låga räntor är anledningen till de höga priserna på bostäder. Detta innebär att de äldra har gjort en rejäl vinst på bekostnad av de unga som måste skuldsätta sig över öronen.
Politikerna har velat göra det billigare att låna för att unga skall kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Resultatet av detta är att enorma vinster i fickorna på de redan rika, och enorma skulder för de unga. Sosseprojektet SBAB har en stor del i denna stöld från de unga.
Arbetaren, 23:04, 9 november 2009. Anmäl
håller med. Man kan jämföra inkomster med kostnader. Man kan jämföra skulder med tillgångar. Men skulder och inkomster? Utan en närmare förklaring? Inga tidsangivelser?
Sven, man kan nästan tro att du ser bolånen som en del av hushållens inkomster, så som det är uttryckt i artikeln.
Jag tror inte att någon annan än artikelförfattaren kan förklara vad som menas.
oförstående2, 21:33, 9 november 2009. Anmäl
Vad menas med att bolånen utgör 160 % av hushållens disponibla inkomster. Jag har sett det i DN en gång tidigare, men jag fattar inte.
Alla lån jämfört med alla inkomster?
Nya lån under samma period som inkomsterna kommer in?
disponibel månadsinkomst eller årsinkomst?
Om någon vet och vill dela med sig vore jag tacksam
Oförstående, 21:18, 9 november 2009. Anmäl
De flesta väntar sig nog att få skulderna avskrivna som vanligt. Villaägare har ju alltid skott sig , då på hyresgästernas och andra skattebetalares bekostnad.
Re: Förståigpåare / Det du tar upp är så oerhört viktigt. Därför är vi många som undrar om dn står i maskopi med myndigheterna eller om journalisten verkligen är genuint okunnig...
Många ekonomer anser tydligen att KPI både är manipulerat och missvisande. Man kan då på rätt goda grunder anta att statsmakterna tiger. De har så oändligt mycket att vinna på det.
vad krävs av en ekonomijournalist ?, 15:28, 9 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
IT-tjänster och produkter
Vill du förbättra din IT-funktion och samtidigt spara pengar?
-
Vendelsö Bemanning
Uthyrning av erfarna, engagerade transportchaufförer i Stockholm.
-
Flytt och bemanning
Din flyttfirma i Stockholm - För flytt, bohagsflytt & kontorsflytt.
