Den allmänna prisnivån i Sverige sjunker och det innebär även att hushållens skulder växer – av bara farten. Därför är det viktigare än någonsin att amortera på bolånet, om man vill få ner sin skuldsättning.
Svenska bolånetagare har historiskt sett kunnat glädjas åt att inflationen äter upp en del av bolånets storlek. För när priserna i samhället går upp, då minskar pengarnas värde. Och då minskar även det faktiska värdet på hushållens skulder. Inflationen bidrar alltså till att lån får en automatisk amortering, utan att hushållen betalar av sina skulder.
Under 80-talet låg inflationen på knappt 8 procent per år i genomsnitt. Det innebar att hushållens skulder automatiskt blev i genomsnitt 8 procent mindre värda – varje år. Men sedan krisen i början på 1990-talet, då kronan släpptes fri och Riksbanken införde inflationsmålet, har inflationen legat på i genomsnitt 1,7 procent per år.
Och just nu är prisförändringarna negativa. Enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex var den årliga förändringen av konsumentpriserna minus 1,6 procent i september. Det innebär att den allmänna prisnivån i landet har sjunkit. Och det medför att hushållens skulder plötsligt växer.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, påpekar att det främst är låga räntor som gör att inflationen för tillfället är negativ.
– När räntorna stiger framöver, kommer även inflationen att stiga. Jag skulle därför inte lägga för stor vikt vid den negativa inflationen. Men den rådande situationen sätter ändå fingret på att hushållen borde överväga att amortera mer på sina bolån eller se till att spara pengar inför framtida räntehöjningar, säger hon.
Frågan är i vilken utsträckning hushållen hörsammar varningarna från bankernas chefsekonomer om framtida räntehöjningar och vikten av att amortera på bolånen. Enligt en undersökning från Finansinspektionen som publicerades i maj i år, ligger den genomsnittliga amorteringstiden för svenskar som har lånat till en bostadsrätt på
91 år. För villor är amorteringstiden 64 år.
– Svenska hushåll amorterar väldigt lite på sina bolån. En betydande andel av lånen är amorteringsfria, säger Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen.
91 år innan bolånet är avbetalat må låta som mycket, men det är faktiskt en förbättring jämfört med året innan då amorteringstiden för bostadsrätter låg på 133 år. Dessutom har svenskarnas sparande ökat med 5 procent det senaste året.
Men till följd av de kraftiga prishöjningarna på bostadsmarknaden är många, framför allt yngre hushåll, kraftigt belånade. En tidigare genomgång av DN Ekonomi visade att hushållens bolån fördubblats i storlek sedan 2004. I dag utgör bolånen 160 procent av hushållens disponibla inkomster.
Inom ålderskategorin under 35 år, alltså hushåll som nyligen trätt in på bostadsmarknaden, ligger belåningsgraden för bostaden över 75 procent i genomsnitt mot cirka 50 procent för personer över 50 år.
Yngre hushåll har inte hunnit spara och måste lånefinansiera sina bostäder i högre utsträckning. De har dessutom inte hunnit amortera sina lån eller fått en värdeökning av bostaden.