Ekonomi

Lägsta skatten på 37 år

Skattenivån i Sverige har nått den lägsta nivån på 37 år, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nu kräver Vänsterpartiet och LO-ekonomerna en höjning av skatterna med flera procentenheter.

OECD:s senaste siffror visar att Sverige inte längre har världens högsta skatter i förhållande till landets samlade produktion av varor och tjänster. Fyra länder hade högre skattekvot under 2012: Danmark, Frankrike, Belgien och Italien. Sverige hamnar på femte plats med en skattekvot, eller skattetryck som det också kallas, på 44,3 procent. Det är den lägsta nivån sedan 1975.

Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat ligger Sverige på fjärde plats och Italien på femte plats. Skillnaden kan bero på vilka mätmetoder som används.

Den högsta nivån som Sverige haft enligt OECD:s statistik, som är den mest använda, är 51,5 procent. Den nivån uppmättes 1990, 1999 och 2000 när Sverige toppade den internationella skatteligan. Sedan den borgerliga regeringen kom till makten 2006 har skattetrycket minskat från 48,3 till 44,3 procent.

Den siffran måste upp med ”flera procentenheter”, anser Vänsterpartiet som i sin senaste budgetmotion föreslog en skattekvot på drygt 46 procent.

– Vi behöver högre skatteintäkter för att finansiera vår gemensamma välfärd på ett bättre sätt. Det är alltför mycket som krackelerar i dag, säger Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

Vänsterpartiet vill höja inkomstskatterna från månadslöner på 31.000 kronor och mest för höginkomsttagare. Dessutom vill V skärpa kapitalskatten som i dag är 30 procent, återställa bolagsskatten och höja koldioxiodskatten.

V får flera punkter medhåll av den fackliga organisationen LO:s chefsekonom Ola Petersson.

– Jag skulle tippa att vi måste höja skattekvoten med flera procentenheter åtminstone. Det finns en gryende insikt hos många om att skattesänkningar inte är gratis, utan att de får konsekvenser för andra saker som man värdesätter, säger han till DN.

LO-ekonomerna vill i likhet med Vänsterpartiet också höja kapitalskatten – och samtidigt försämra ränteavdragen som i dag ligger på 30 procent.

– Det är en mycket bra idé om man vill höja skatterna. Vi har internationellt sett väldigt låg beskattning på många områden., säger Ola Pettersson.

Socialdemokraterna har till skillnad från LO-ekonomerna inte kommit med några förslag om den för skuldtyngda väljare så känsliga ränteavdraget. Detsamma gäller ett återinförande av fastighetsskatten, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt som LO-ekonomerna kan tänka sig, men som S under den nya ekonomisk-politiska talespersonen Magdalena Andersson inte berört.

– Jag tror inte att det skulle vara skadligt för svensk ekonomi på något sätt, säger Ola Pettersson.

S vill heller inte ange vilken skattekvot som partiet tycker är rimlig. Detsamma gäller Moderaterna, det andra stora riksdagspartiet, som menar att skatterna ska vara ”konkurrenskraftiga” mot omvärlden.

Folkpartiet vill däremot fortsätta att sänka skattekvoten till OECD-genomsnittet som 2012 låg på 34,1 procent.

– Det bör vara ett långsiktigt mål, säger Carl B Hamilton (FP), ekonmisk-politiske talesperson.

På hur lång sikt då?

– Det är svårt att säga.