Vart tionde hushåll riskerar att hamna i en bolånefälla där skulden överstiger bostadens värde. Den varningen kommer från statens egna bokreditexperter.
De låga bolåneräntorna har fått landets bostadsägare att andas ut. Höstens akuta kris är över och bostadspriserna har stigit rejält sedan årsskiftet. Totalt sett har bostadspriserna därmed endast backat med 5 procent för villor och 3 procent för bostadsrätter de senaste 12 månaderna.
Men på statliga Statens bostadskreditnämnd (BKN) fortsätter man att sätta ut varningstrianglar runt bostadsmarknaden. I sin senaste marknadsrapport skriver BKN att Sverige har en ”latent bostadskris” och att bostadsmarknaden ”vilar på icke uthålligt låga bostadsräntor”.
Rapporten ägnar stort utrymme åt att belysa hushållens belåningsgrad, det vill säga skuldernas andel av bostädernas marknadsvärde. Under 80- och 90-talen minskade belåningsgraden när bostadspriserna steg. Men sedan 2000 har både bostadspriser och belåningsgrad ökat samtidigt. Det är ett trendbrott och innebär att hushållen skuldsätter sig i en takt som är snabbare än den redan snabba prisuppgången på marknaden.
I dag har den genomsnittliga belåningsgraden stigit till rekordhöga 43 procent, att jämföra med 41 procent under krisåret 1993.
-Det är ett högt genomsnitt med tanke på att en fjärdedel av hushållen är skuldfria, säger Bengt Hansson, analytiker på BKN.
I rapporten konstaterar BKN att 13 procent av lånen till småhus har en belåningsgrad på över 80 procent och att 22 procent av lånen till bostadsrätter har en belåningsgrad på över 80 procent.
Om priserna faller med 20 procent kommer cirka 15 procent av bostadslånetagarna därmed att ha en belåningsgrad på mer än 100 procent. Totalt innebär det att drygt ett av tio hushåll riskerar att hamna i en bolånefälla där skulden överstiger bostadens värde. BKN anser att risken är stor för att detta ska ske.
-Vi står fast vid vår prognos och spår att bostadspriserna faller med 20 procent i reala termer de närmaste 2-4 åren, säger Bengt Hansson.
Han nämner två huvudskäl: dels väntas arbetslösheten stiga till cirka 12 procent nästa år, dels väntas räntorna stiga de närmaste åren.
-Jag tror vi sett toppen på årets uppgång. Men de riktiga fallen kommer först till hösten, då varslen börjar få effekt, säger han.