Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Lånetaket sätter stopp för unga bostadsköpare

”De som inte har föräldrar som hjälper till med finansieringen köper mindre lägenheter”, säger Sanna Hägglund, kontorschef på Skandiamäklarna.
”De som inte har föräldrar som hjälper till med finansieringen köper mindre lägenheter”, säger Sanna Hägglund, kontorschef på Skandiamäklarna. Foto: Paul Hansen
Ungdomar får allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Bolånetaket har kylt ned marknaden och skrämt bort de unga.

– Bankerna är tuffare mot dem som har låga inkomster och inte kan få hjälp från sina föräldrar, säger mäklaren Sanna Hägglund.

Sedan bolånetaket infördes för snart två år sedan har tröskeln för unga på väg in på bostadsmarknaden mer eller mindre förvandlats till en mur.

– Unga är en grupp som helt och hållet har försvunnit från bostadsvisningarna, säger Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarförbundet.

Enligt färsk statistik från Statistiska centralbyrån såldes det färre bostadsrätter i Sverige förra året än året innan, men samtidigt steg genomsnittspriset med 3 procent. De som redan har gjort bostads­karriär och sålt med vinst är de som håller priserna uppe, enligt Claudia Wörmann.

När bolånetaket infördes höll sig bankerna strikt till rekommendationerna att inte låna ut till mer än 85 procent av bostadens värde. Det har gradvis luckrats upp, anser Sanna Hägglund, kontorschef och ägare till Skandiamäklarna i Solna/Sundbyberg.

– Vi tycker att bankerna nu är snällare i sina bedömningar och tar mer hänsyn till dem som vill låna. Bankerna var hårdare när bo­lånetaket var nytt och turbulensen på världsmarknaden större, säger Sanna Hägglund.

En tydlig effekt av bolånetaket är att allt fler tvingas köpa billigare bostäder.

– De som inte har föräldrar som hjälper till med finansieringen köper mindre lägenheter eller drar sig ut från stan där prislappen är lägre, säger Sanna Hägglund.

Bolånetaket har inte bara slagit hårt mot unga, utan även mot dem som är högt belånade och kanske köpte sin bostad 2007 och 2008, då budgivningar kunde driva upp priserna väldigt högt.

– De som köpt sin lägenhet dyrt kan få svårt att få lån om de vill byta bostad. Bankerna ger inga lånelöften förrän de har sålt, säger Sanna Hägglund.

Samtidigt betonar hon att rädslan för att förlora jobbet är det största hindret för att byta bostad.

– Upplever man att jobbet är i fara så sitter man hellre kvar i sitt gamla boende. Utan jobb kan man inte betala räntor och amorteringar.

Claudia Wörmann anser att ett av de största problemen på bostads­marknaden är att det byggs för lite. Det behövs fler av både hyresrätter och bostadsrätter för att ge alla födda på 1990-talet någonstans att bo.

I förlängningen ser hon risken för att de unga tvingas bo kvar allt längre hemma hos sina föräldrar.

Swedbanks privatekonom Ylva Yngveson råder dem som är på väg in på bostadsmarknaden att börja spara i god tid.

– Det låter kanske tråkigt, men det bästa rådet är att lägga undan pengar varje månad så fort man fått ett jobb. Och det handlar inte om några hundralappar utan om tusenlappar.

Hon understryker att många borde fundera över sina höga förväntningar på sin första bostad och tycker att bolånetaket borde ha införts mycket tidigare.

– Taket borde ha kommit redan i början av 2000-talet. Det var ju då bostadspriserna började stiga kraftigt och belåningsgraden ökade.

Fakta: Bolånetaket

Bolånetaket infördes den 1 oktober 2010 och innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.

Den som vill ta ett lån för en bostad som kostar en miljon kronor behöver alltså spara ihop minst 150 000 kronor.

Bakgrunden var att Finansinspektionen ville stävja en ”osund” utveckling på kreditmarknaden och öka konsumentskyddet.

Målet var också att begränsa hushållens skulder, som till cirka 80 procent utgörs av bolån.

Hushållens skulder fortsatte att växa i fjol, men takten dämpades.

Källa: Finansinspektionen, SCB

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.