Trenden har varit tydlig i flera år nu, bekräftar Martin Persson, grafiker på företaget visitkort.se.

– Det är förstås lite beroende på yrken, men en del har väldigt långa titlar. Det är sällan som de bara består av ett ord numera. Många har även titlar på engelska, berättar han.

En snabbtitt i TT:s textarkiv och några nätsajter ger exempel: kommunikationsstrateg, verksamhetscontroller, ekonomi- och planeringsdirektör, senior vice president och key account manager.

– Vi lever i en tid när grandiositet grasserar. Alla ska guldkanta sin tillvaro, lyfta status och självkänsla, utan att det finns någon substans bakom. Det leder till titelinflation, säger Mats Alvesson, professor i företagsekonomi i Lund och författare till boken Tomhetens triumf.

Han nämner att försvaret möjligen fått urholkad kärnverksamhet, men i stället desto fler överstelöjtnanter. Och ändelsen "direktör" hakas på allt fler: personaldirektör, kommunikationsdirektör.

– Men det här är ett nollsummespel. För om andra öser på med tjusigare titlar måste man själv göra detsamma för att inte framstå som lite halvmisslyckad, säger Alvesson.

Han varnar för att en titel att stoltsera med på sikt i stället urholkar självkänslan. Den kan ge en känsla av fejk, ett tvivel kring vad man egentligen kan och står för.

På Språkrådet, som följer språkets utveckling och ger råd i språkfrågor, händer det att bärare av engelska titlar hör av sig och ber om en svensk definition av titeln – "det vill säga undrar vad han eller hon egentligen sysslar med på jobbet", noterar Ola Karlsson på Språkrådet i mejl till TT.

Hos sportföretaget Nike är Christer Wernhults titel running speciality sales representative. Det innebär att han säljer skor och kläder till butiker specialiserade på löpning.

– Över hela världen har vi amerikanska titlar. Eftersom organisationen blir mer komplex försöker man hitta så exakta beskrivningar som möjligt, men ibland kan det nästan få motsatt effekt. Emellanåt är det svårt att förklara för folk vad man sysslar med, säger han.