Kommunernas löften till lärarna 2010 har inte infriats. Ett gott lärararbete ska premieras med högre lön.
Men inte ens i det tjugotal kommuner där skolorna visat allra bäst resultat har lönerna stigit med mer än 50 kronor per månad över lärarnas rikssnitt.
Det visar en ny granskning från Lärarförbundet. För förbundet som helhet blev utfallet 2,2 procent 2010 och 2,0 procent 2011.
– I den takten skulle det ta 109 år för lärarna att komma ifatt andra yrken med jämförbara utbildningar men mycket bättre löner, konstaterar Lärarförbundets Eva-Lis Sirén.
I dag, tisdag, fastställer förbunden sina lönekrav inför vårens avtalsrörelse. 10.000 kronor mer i månaden är målet.
– Ingen tror att vi ska kunna åstadkomma det i ett enda steg, men redan i år måste vi ta ett första stort kliv, och sedan vill vi se en tydlig avbetalningsplan för de närmaste åren, säger Eva-Lis Sirén, som i likhet med Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund kräver att lärarkollektivet i år bör få mer än alla andra grupper på arbetsmarknaden.
Trots långa akademiska utbildningar och ett arbete med mycket ansvar och stress stannar lärarna, även de med lång erfarenhet, oftast på månadslöner mellan 25- och 27.000 kronor.
En gymnasielärare över 55 år med minst fem års akademiska studier tjänar runt 27 500 kronor. Över lag ligger lärarnas löner runt 10 000 kronor under andra yrken med jämförbara utbildningar, som civilingenjörer, systemvetare och ekonomer.
De ligger också åtskilligt lägre än lärarlönerna i våra nordiska grannländer. OECD placerar Sverige på 22:a plats i en granskning av 32 länder.
Lärarutbildningen har i dag bara 1,2 sökande per plats, bara 5 av 100 föräldrar rekommenderar den till sina barn.
– Det är ett samhällsproblem, vem ska utbilda morgondagens företagsledare och forskare? undrar Eva-Lis Sirén.