Ekonomi

Larm om lägre tjänstepension

Längre liv – och mindre pengar.
Längre liv – och mindre pengar. Foto: Alamy

Svenskarna lever allt längre och det hotar värdet av framtidens pensioner.

Nu inleder Privattjänstemannakartellen (PTK) kampen om att få högre pensionspremier från arbetsgivarna.

Tjänstepension är den pension som man får genom sitt arbete – och det är en pension som blir allt viktigare ju yngre man är.

Pensionens storlek i förhållande till slutlönen, den så kallade ersättningsnivån, sjunker i den allmänna pensionen, den som alla som förvärvsarbetat får. Skälet är att medellivslängden ökar och då ska också pensionen räcka till fler månader i livet.

Det här är också anledningen till att det även finns ett politiskt tryck på att höja de åldrar som i dag gäller för när man får gå i pension. Den som kan skjuta upp sin pensionering gynnas också genom en högre månadspension.

Tjänstepensionen kan ge ett bidrag som motverkar effekten av den sjunkande allmänna pensionen – om premierna som arbetsgivarna betalar är tillräckligt stora.

Foto: TT

Den kollektivavtalade pensionen för privatanställda tjänstemän, ITP, har i stort sett haft samma regler sedan 2006. Men sedan dess har medellivslängden för män ökat med två år (något mindre för kvinnor).

Det är en kraftig ökning på bara ett decennium och det betyder att pensionen ska räcka längre. Då blir pensionssumman per månad mindre – om man inte gör något åt premiens storlek vill säga.

Och det är just det som PTK, en sammanslutning av 25 fackförbund med över 800.000 medlemmar, vill ha.

– Vi har lämnat en begäran om förhandling till Svenskt Näringsliv om att höja avsättningen till ITP, säger Niklas Hjert, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

– Ersättningsnivån blir allt lägre. Det sker både i den allmänna pensionen och i tjänstepensionen, tillägger han

Niklas Hjert vill inte säga vad PTK siktar på, men med tanke på de kompletterande premier som redan finns inom olika branscher är det inte osannolikt att PTK vill ha en höjning av premien från 4,5 till 5 procent.

Svenskt Näringsliv har ännu inte formellt svarat på PTK:s begäran, men förhoppningen är att en förhandling kan komma i gång snart.

En annan sak som inträffat det senaste decenniet är att ekonomin, inte bara i Sverige, gått in i ett lågränteläge, det vill säga pensionsavsättningarna växer inte fullt så kraftigt som många hade hoppats på 2006.

– Det har inte haft så stor betydelse för oss nu, men om den här lågräntemiljön fortsätter under en längre tid, så kommer säkert den diskussionen också, säger Niklas Hjerth.

Även på annat håll har diskussionen om medellivslängden och tjänstepensionen kommit i gång.

– Det är en stor fråga, säger Cecilia Curtelius Larsson, pensionsexpert på Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) som är PTK:s motsvarighet för tjänstemän anställda i den offentliga sektorn.

– Vi har noterat vad PTK har gjort, men vi har inte tagit ställning än till om vi ska göra samma sak, tillägger hon.

Liknande tongångar kommer också från Kommunal, LO:s största förbund.

– Vi kommer att följa det här med stort intresse och se vad som händer på ITP-området, säger Anne-Maria Carlsgård, ombudsman på Kommunal.

– Får PTK igenom en höjning kommer vi att föra en diskussion med arbetsgivarna också, tillägger hon.

Även LO följer PTK:s förhandlingar, men har inte fattat något beslut om att driva frågan meddelar utredaren Renée Andersson.

Foto:

Fakta.

ITP är de privatanställda tjänstemännens kollektivavtalade tjänstepension.

För tjänstemän som är födda 1979 eller senare, heter pensionen ITP 1. I den sätter arbetsgivarna av 4,5 procent av lönen upp till en nivå som motsvarar 7,5 basbelopp, viket i år är drygt 37 000 kronor i månaden. På löneandelar över den nivån är premien 30 procent.